Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [2] Hazelius, J. A. Om Läroverksfrågan med afseende på skriften: Svenska Elementarläroverken och deras förbättring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14. ”Läroämnenas ordning.”
Tvisten angår här egentligen språken. I afseende på dessa
yttrar Förf. : ”Förståndskrafterna måste utbildas enligt de la-
gar, våra tankar följa vid nya begrepps bildning. De utgå ifrån
det kända till det okända, från det lätta till det svårare,
från det närmare till det fjärmare, från åskådningar till be-
grepp. Denna gång är naturlig. Att börja språkundervisning
med modersmålet, der ordens betydelse är känd, der barnet,
utan att veta det, följer språkets lagar, och således lättare kan
bringas till insigt om dem, synes icke kunna bestridas. Likaså
att man sedermera bör Öfvergå till ett med modersmålet be-
fryndadt språk, bildad t efter samma lagar, med en mängd lik*
lydiga ord, och der alla begrepp kunna med lätthet öfver-
fÖras ifrån det ena språket till det andra. Först sedermera
bör man öfvergå till ett för eget språk alldeles främmande.”
Att * börja med Latinet är således för 8-åringen naturstri-
digt, emedan ”det är bildadt efter helt andra lagar” än, hans
modersmål, ”har en byggnad helt olik detta — är fullt med
idiotismer och konstiga vändningar” — icke bar hvarken
ord eller begrepp, som motsvara de vackraste, ädlaste sven-
ska tankar (s. 7$, 73). — Orsaken till Latinets tidiga läsande i
skolan är belt och hållet historisk. ”Denna allmänt kända or-
sak var den, att de första skolorna lågo belt och hållet nti
kyrkans sköte, — ännu 1371 års skolordning bildade ett ka-
pitel i kyrkolagen. — Latinet var gudstjenstens, vetenskapens
oeh politikens språk. Ännu vid reformationen fanns norr om
alperne och pyrenéerne så godt som ingen ny-europeisk lit-
teratör, och samma förhållande fortfor, då våra skolor stif-
tades på 1600-talet. Det var väl då gifvet, att undervis-
ningen började uied Latin och ansåg det som sitt hufvudämne*
Det var en skolans ganska billiga likställighet med samfunds-
lifvets förhållande. Sedan alla dessa förhållanden blifvit för-
ändrade, har Latinet fortfarit att ligga till grund för under-
visningen, visserligen icke i följd af någon filosofisk eller pe-
dagogisk idé, utan i följd af en ännu större makt än filoso-
fiens — slentrianens.
Man begär ingenting annat nu, än att skolan ville lik-
ställa sig med vår kulturs förhållanden, likasom skolan gjorde
det på 1600-talet. Det är icke godt att skolan står efter
knltnren” (s. 76).
13. ”Granskning af den framställning, som Förf. till ””Sv.
El. Läroverken och deras förbättring”” gjort af det nya Skol-
systemet.”
Af en man med lärdom heb bildning hade Förf. väntat
ea på sakkännedom grundad redovisning för den nya skolans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
