Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [5] Palmblad, W. F. Läsning för bildning och nöje, Månadsskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tôt wlioici» högre , andeliga kultur, eller mena de, att ung-
ioan beköfter veta något om den för uppodling af egna
själskrafter till eget och landets val. Ej underligt då, om man
förgäfves hos dem söker ens en antydning; att Carl Xll var
något mer, än en oförvägen krigare. G. H. Mellin deremot,
i tia 1845 utgifna "Lärobok i Fäderneslandets Historia", ut-
arbetad, enligt Ref:s åsigt, efter en vida ändamålsenligare plan
io de båda förenämndes, tycks ock bättre än de begagnat både
gamla och nya källor och, så vidt utrymmet medgifvcr, skipa
lag och rätt i Svensk historia. Om Carl XII beter det först
sid. $98 : "Carl erhöll en utmärkt *) uppfostran. Hans kun-
skaper voro ganska vidsträckta"; — vidare sid. 509: "hans
tanke var ingalunda inskränkt allenast inom krigets yttre verk-
ningskrets. Han egde en hög bildning och en äfven i filoso-
fiska knnskap8arter uppöfvad tankeförmåga. Han icke blott
ilskade, ntan befordrade med verkligt kunglig frikostighet ve-
tenskaperna" m. m.
Men Förf. har äfven sjelf (sid. 9) motsagt sin "upptäckt"
såsom sådan, i det han anför Lagerbring och ett yttrande
af denne * hvaraf äfven den mindre kunnige läsaren torde med
skäl fä anledning att anse honom för den rätte sagesmannen.
Slår man nu, efter Förfts egen anvisning, upp Lagerbrings
”Sammandrag af Svea-Rikes Historia", del. 4, afdeln. 5, sed-
nare stycket (2 uppl.), så finner man sid. 29—68: I) "Konun-
gens benägenhet för vetenskaper" (s. 29—55), och 2) "Ve-
tenskapernas tillstånd" i riket under Carl XII (55—68), så
faktiskt bevisande och utförligt behandlade, att, utom det fö-
redöme, L. häri gifvit åt Svenska bistorieskrifvare, det verkli-
gen kan sättas i fråga, om han ej varit i belysandet af Carl
XlLs personliga böjelse för vetenskap och konst, m. m. fullt
nt så bevisande som Förf. Då Lagerbring, född 1707, såle-
des till en del samtidig med Carl Xll, skref sin nämnde Hi-
storia något efter medlet af förra århundradet, torde förtjen-
sten af ifrågavarande "upptäckt" rätteligen tillkomma honom,
om ett nära nog ögonvittnes intyg får kallas "upptäckt."
Det finnes ännu en källa, som visserligen ej är lika äll-
mänt tillgänglig som de förenämnde, men likväl känd nog, för
att ej böra vara kännaren af svensk historia och bäfdeforskning
alldeles obekant. Landsböfdingen m. m. Hans Järta, en man,
som torde kanna Sveriges historia och historiska litteratur som
•) Funnos härför ej andra historiska, m. m. bevis, fin hans i Stock-
holm 1850 ntgifna andefattiga och i alla afseenden inkorrekta ”Bref-
vesling, förnämligast med sin Syster, Prinsessan Ulrika Eleonora,
ifrån år 1698—1709” — så hade man giltiga shfil att betrifla den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
