Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [5] Palmblad, W. F. Läsning för bildning och nöje, Månadsskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
fa, hö|l nemt Igen (1859), vid pedläggaudet af præsidiet inom Veteit-
skaps-Akadeinien,ett föredrag, hvars offentliggörande utan tvifvel skall
bli fra en «tor vingt för vår historiska litteratur och af vigt för G ari
XII:s blifvaride historieskriIvare. Det hade till föremll att faktiskt be*
visa, huru högt nämnde Konung uppskattade vetenskaper och vetenskap-
lig bildning, och huru nära de, jemtc andra fredliga idrotter, lågo ho-
nom, snart sagdt, företrädesvis om hjertat.
Om man således ej kan tillerkänna Förf. förtjensten af ”upptäckten’*
i sin helhet, sä återstår dock förtjensten al en trogen pch varm teck-
ning af Carl XII, hans egentliga väsende och sympatier, måhända till
en del på grund af hittills allsicke eller mindre begagnade källor, Den-
na teckning skall ej läsas utan stort interesse och nöje.
Mot Förf:s stil skulle Ref. vilja aninärka, att den i allmänhet sy-
IMS ojemiif stundom är den ren, naturlig och flytande; stundom åter
mer eller fnifidre arbetad, konstfull, j»! konstlad, — hvilket den ur-
sprungliga svenska stilen minst af allt är* Qm mot den något kunde
anmärkas, så vore det, snart sagdt, förmycken blott natur, frånvaron af
«II egentlig konst, —1 så vida detta är eller skall anses för ett fel.
Perl fiskar en i Californien (sid. 28—47) är en öfversfittning från
den bekanta fransyska tidskriften Revue des dep* Mondes. Ofversätt-
ningens (robet är Ref. ej i tillfälle att pröfva; men skildringen af perl-
Askarens och perlfiskets egendomliga lif bär prägeln af ett originals he-
la Dflighet, ledighet oeh åskådlighet. Den är särdeles underhållande.
Re£:s ästhetiska sinne har likväl ef den gräsliga berättelsen om, bura
tintorenn biter Rafaels kropp itu, hvaraf sedan dykaren såg ”bitar of
svarthlått kött” ännu hänga ”fast vid dess nedra käft” (| ) mottagit ett
vidrigt intryck, hvilket utan tvifvel skall träffa hvnrje läsare, som i
likhet med Ref. bar afsmak för den ny fransyska romantiska skolans
gfäsligt-välliistiga skildringar.
Resultaterne af gräl ning orna i Odins hög vid Gan\la Upsala (sid.
”Dc gjorda fynden”, beter det, äro ”icke utan vigt.” Map bar
funnit, att högarue vid Gamla Upsala ej äro af naturen danade sand-
åser, utap konstgjorda högar; vidare ”kan men af de gjorda upptäck-
terna «luta sig till, huru hegrafnipgarna, pä detta ställe och vid denn#
|id, tillgått,” För att gifva en åskådlig bild häraf, söker Förf. ”ordna
de strödda fynden till en öfversigt.” — Ref. har här hört sannfärdighe-
ten af en och annan uppgift betviflas. Eger tviffet grund, tillkommer
det vederbörande» att uppgifva och rätta det felaktiga, om det är af
någop vigt. -
Sockerfrågan i England (sid. 81—84), Map får här en historik af
nämnde fråga, som ”âr/’pà en gång af en stop, allmänt ekonomisk vigt
för hela verlden, och tillika för England af en ieke mindre politisk be-
tydelse.”
Svensk Litteratur (sid. 88—64). ty’der denna rubrik å‘r red* »in-
nad att, så vidt det tiånga utrymmet medgifver, ”redogöra för alla
svenska bok pressens nya vigtigare alster inom det område”, inom hvil-
ket tidskriften rör sig. Början göres bär ip*d: t) C. Bergstedts öf—
versättning af drt af Kafidas författade indiska skådespelet: Fikramet
och Urvasi eller Hjelten otch Nymfen, Efter en kort inledning om Sa—
kontala, m. m. och Kalidas* jemforelse med Calderon, säges den förre,
vara ”en skald, som kan ställa sig i jemnbredd med hvilken som helst”,
och att hans Vikram a oek Urv^aî ”erbjuder sköpheter pog, fattliga för
hyarje poetiskt sipne.” Isynnerhet 4:de akten anses för ”en af de bâçta
bitar, som pågopsin en skald diktat.” Föröfrigt hänvisas till Professor
Atterboms förord, öfversättuingen, gjprd från urskHftep, säges ”vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
