Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [10] Wieselgren, P. Sveriges sköna litteratur. En öfverblick vid akad. föreläsningar. Första delen: Kyrkans sköna litteratur. Förra häft. andra upplagan, öfversedd och förbättrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
munkarne och bli mogna för reformationen. Hvilken lyftning
innebär icke denna period öfver den föregående tiden! Det
fjerde kultursteget blir 4) Aristokratien, ”då Norden äter
sträcker sig mot Södern med evigt undransvärd kraft. Euro-
pas största städer hvimla af våra aristokraters söner med o-
frälse informatorer, som sedan blifva kyrkans ocb litteraturens
ypperste. Sa uppfostras folket.” 5) Periodiska pressen,
”gående från Söder mot Norr, blir följande länken, som ock
måste göra sin föregångare förhatlig. Denna respirationsorgan
for den allmänna bildningen har ej i sin högre mening
annu egentligen blifvit utbildad i Norden, men verkar från de
transbaltiska länderna.” — Af förestående utkast visar sig den
vigt i vår kulturhistoria och kyrkolilteratur, som munkväsen-
det eger, ”hvilket man ej längre behöfver frukta, således ej
heller hata, om man än ej vill kasta poesiens färgskim-
mer deröfver, som man gjort öfver Vikinglifvet, dess
föregångare.”
Förf. öfvcrgår således till munkväsendet. 1) Under Ty-
ska missionärer, Benedictin er, på 800-talet. De voro i
skön enfald fromma apostlar, som åtoöjdes med folkets väl-
signelser allena och funno sitt hem, der de för dagen egde
åhörare. Från denna tid räknas böner på runstenar, öfver-
sättning af Fader Vår och Tron. Dijkman läste på runstenår
en dogmatik om Guds enhet, menniskornas fall, försoningen i
Christo, Bönen o. s. v. Enligt Liljegren blef Sveriges mera
utbildade omvändelsetid äfven runstenarnes tidehvarf. Förbö-
ner för aflidne antyda sig i runinskrifterna som cn kufvudsak,
äfvensom ett erkännande ingår af egna gerningars otillräcklig?
het för salighetens vinnande. Enligt Liljegren fanns ej i nor-
den under bedendomen skrift eller runor. 2) Under Engel-
ska missionärer, Cl un ia ce nser, på lOOO-talet. De grund-
lade domkyrkor och stift, fästande kyrkans öden närmare vid
statens. Älskade sjalsverksamhet. Lade äfven konstens makt
under kyrkan, dit införande tonkonst, bildverk och målning.
Legender och martyriologier uppslå. Under tiden uppkom
Augustinska skolan, som ej hann till Sverige, men blef
mäktig i Danmark och inverkade derifrån på oss. Här visar
sig först en litterär anda. Bened:s och Clun:s folklärarsko-
lor bli nu lärdomsskolor för klerker, som skulle tillegna sig
all tidens bildning och forntidens lärdom. 5) Under Fran-
ska missionärer, Ci s tercienser, på fiOO-talet. Af prak-
tisk tendens. Uppträdde mot Clun:s förnäma konstkärlek.
Öfvade jordbruk, trägårdsskötsel. Bygga sina tillämpnings-
skolor, sina kloster på landet, der naturen syntes tacksam-
mast. Till och med boskap förde de med sig utifrån. Ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
