Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [14] Börjesson, J. Erik XIV. Förra afdelning. Sorgespel i 5 akter. 2:a uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t*
på lif och död, «MerlijUl* dr, i çn IiaVsI^ dUtlog, e* ned
säker oeh kall förståndsreflektion fortgående ordlek;
(Lejoabufvud) säger sig träffat, tigern i sin kala; kungstigern
(Erik), som säger sig kon«* att försvara sig sjelf, «ingen och
honan, varnar för sitt svalg och sina k)or; lejonet hot^r att
till döds krama tigern med sina starka lejonramar; kungstigern
skryter, att han sönderslitit ”lejonbufvu’t”; stenbocken (Sten-
bock) låter förstå, att han ej blir rädd, ”hyr jägarn ryter”;
men då denne måste draga sig tillbaka, förklarar tigern:
”Sen du så stora språng för mig fått göra,
Du blir i sanning värd att namnet Stenbock föra.”
Äfvcn synes en och annan anmärkniog mot språket med
billighet kunna göras. Förf. säger:
• • • ”till dig, du evigt stora Romar-grus,
till dem, den Cliristna konstens helga tempel” . . . l)
ett sådant bruk af dem« pron., före nornen, då det sednare
ej under något namn förekommer i det föregående, är väl
språkvidrigt. Ej heller tro vi pä riktigheten af följande talesätt:
• • • ”bokdammet åter, att detblåsa hart,
omkring min tron nl finner stormar nog.” *).
Denna inskjutna sats ”att det blåsa bort” är latin eller
fransyska, men icke svenska. Detsamma gäller om följande:
”Det hjerta, tom uti mitt hela lands
Så många ädla slägter ej fann qvimia
Nog hög och ädel, att för henne briona.” t),
Genom förseelse har uti en vers flera oriktigheter influtit:
”Dertill m värptes, ruades och kläkte*”, *)
i stället för:
Dertill 1 värptens, rufvadens och kläcktens.
Här och der, dock ej på många ställen, saknas den tyd-
lighet och klarhet, den enkla och lättfattliga talets satsför-
bhsdning, som bör finnas i en dramatisk dialog. Vi under-
ställe vårt omdöme hvarje uppmärksam läsares, den vi exem-
pelvis hän vise Ull sid. 4, der Erik fala? till tøeurfrus; —
Johan tilltalar sin gemål sålunda;
”Själ i min själ, tro i min tregna andal” *)
Harn skall man förstå detta? — Dti Eriks monolog förékom-
mer följande i anseende till bildspråket sällsamma tirad:
”Jag njöt för kärlek Katharinas kärlek:
Den sedesamma verlden sög som honung
t) «U. a vers. 7—-fl. *) fl, 17—18. *) 21, fl-fl.
*) ifl, *) 4*> 2«.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
