Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [24] Fryxell, A. Om Aristokratfördömandet i Svenska historien, tredje häftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
un t dess särskilda tidehvarf mest karakteristiska, och ordna
dessa till en klat* bild af ’ nationalandans utveckling, en bild,
hv&rpä mindre betydande tilldragelser endast lemnas rum, der
sch \ den mån de bidraga derlill, att de vigtigare slå kla-
rne fram.
Nu menar Hr Fr«, alt ett klart ordnande och enlefvande
framställning ej kunna ega rum, utan att det mest kar affte-
risHska (for kvad?) mest främhålles, och de mindre tilldra-
gelserna deromkring ordnas till en klar bild (ai hvad?).
Hvar och en torde finna, att Hr Fr:s uppfattning afrec:s
definition är något egen, och Hr Fr. kan läsa dussintal af sfl
kallade nationalhistorier med hvad Hr Fp. anser för klar an-
ordning och lefvande framställning, men utan en skymt till be-
grepp om nationalandans utveckling, och om hvad för den är
■est karakteristiskt.
I anledning af rec:s anmärkning, att det bifall, Celsius
hos sin samtid vann for sin behandling af Gustaf I:s och Erik
XlV:s historia, hade en helt annan grund, än någon deri åda-
galagd historisk konst, frågas, hvarföre rec. ej omtalat, hvari
denna grnnd bestod?
Rec. svarar: derföre, att han ej trodde det vara någon
hemlighet, ej ens för Hr Fr. Rec. förmodade, det Hr Fr* rätt
väl visste, att denna grund dels var stilen, dels den omstän-
dighet, att Gustaf I:s historia framträdde just under en tid
(1746 och 1755), då nationen, uuder förtjusningen.öfver hop-
pet att än en gång på Sveriges thron få se en infödd furste,
en Gustaf, var företrädesvis tillgänglig för beundran af den
förste store Konungen nicd detta namn, och att Erik XlV:s
historia, som utkom 1774, smickrade Gustaf llhs och de
med honom lika tänkandes sympathier.
Rec:s förklaring, att Hr Geijer redan genom sina föreläs-
ningar börjat hvad han sedan fulländat, den historiska kon-
stens införande i Sverige, aflardas af Hr Fr. nicd ett nådigt
medlidande. Rec. anser dock ännu, i trots af all den förnämhet,
Hr Fr. sökt antaga, början af den historiska konstens infö-
rande i Sverige gjord genom Hr Geijers föreläsningar.
Införde ej Herodotus den historiska konsten i Grekland
genom uppläsandet af sin historia för de församlade Grekerna,
och infördes ej af Greklands och medeltidens snillen veten-
skaperna genom muntliga föredrag?
Rec. vet väl, att Hr Fr. menar sådant endast kunnat ega
ram, så lange boktryckeriet var okändt. Rec. frågar då, hvar-
fore? Han kan ej inse, hvarföre ej det skapande snillet i tri-
bunen, i predikstolen, i kat hedern skulle kunna genom det
montliga föredraget införa den verldsliga eller andliga vältalig-
heten^ den historiska konsten o. * v., äfven der boktryckeriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
