Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [10] Wieselgren, P. Sveriges sköna litteratur. En öfverblick vid akad. föreläsningar. Första delen: Kyrkans sköna litteratur. Förra häft. andra upplagan, öfversedd och förbättrad - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [24] Fryxell, A. Om Aristokratfördömandet i Svenska historien, tredje häftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måsterstyeken ; men den bistoriiia konsten är dock ieke genom
dem i Sverige införd. ,
\ kritiken Öfver Lagerbring träffas åtskilligt, aom ej aaknar
grund. Det tjenar alltsammans att bevisa riktigbeten af Hr
Geijers framställning af Magnus Smeks tidehvarf. Ensidigheten
i Hr Fr:s anmärkningar tillhör honom sjelf. Såsom prof pA
denna ensidighet nämner rec. nu blott framställningen om
Skaraförbundet af !5c2i
Något besynnerligt förefaller, att, dä Hr Fr. sid- 131
anmärker» det Lagerbring vid ett tillfälle, då ban talar om
våra nyare författare, endast citerar v. Dalin, detta sker nä-
stan, som voro sådant bos Lagerbring ovanligt. Men detta
sammanhänger med ett polemiskt syfte emot rec. y
Sedan denna recension blifvit till tryckning afsänd, bar
Erik Gustaf Geijer vunnit den enda odödlighet, han ej redan
kade förvärfvat. Det rika, varma bjertat läret nu mera knapt
af någon kunna missförstås, och ej heller mera än ett omdöme
om den store häfdalecknaren i Sverige finnas, detsamma,
som i Westgötarnes gamla lagmanslängd yttras om den ypper-
ste af deras gamla lagmän: ”Sent födes en annan sådan man.’*
B-LK.
(Fortsätta, fria nlstföreg. lilfte [10]).
Sveriges sköna Litteratur. En öfverblick vid
Akademiska Föreläsningar, af P. tVteselgren. Första
Delen: Kyrkans sköna Litteratur. Förra Haftet. Andra
upplagan, etc.
Vi gå fram till Reformationen. Vi beundra det snill-
rika, förf. derom yttrar s. 137—143. Men månne icke denna
brytningsperiod hade förtjenat en utförligare, äfven kultur-hi-
storisk, behandling, i likhet med bvad som kommit den före-
gående tiden till del? Är vanligen detta tidebvarf mera allsi-
digt, sannt och rättvist bedömdt, ocb utan bebof af äfven po^
lemisk granskning?
Med hänförelse skildrar förf., gcnomblixtrad af en kors-
eld af protestantism och patriotism, denna revolution. Hvad
sjelfva dogmens. lultring och bvad Luthers person beträffar,
denaa trosbjeltc och en af mensklighelens första heroer, in-
stämma vi med fullt bjerta i förf:s underbart hänryckande teck-
ning. Det är endast vid några accessoirer vi önskade en full-
ständigare belysning.
1 Sverige ”var kungen reformatorn”, säger Hr W. Just
derföre blifva hans personlighet, tillgöranden och syften här
af en framstående betydelse. Fr. v. Schlegel har äfven yttrat:
ln Schweden war die Einführung des Protestantismus gar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
