Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [10] Wieselgren, P. Sveriges sköna litteratur. En öfverblick vid akad. föreläsningar. Första delen: Kyrkans sköna litteratur. Förra häft. andra upplagan, öfversedd och förbättrad - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meonisknns liftgrc åligganden, som ej alltid eller feos alla kaA
vara ögonblickets verk. Sjelfva den Hegeltka andan, som sa*
de sig vara Verldsandan ocfe framträdde med dc mest koloa*
sala anspråk ock ”larda faconer”, har gjort fiasco. Undre
man således ej, alt Johan III, med alla de protestantiska balf*
beteroa och förvillelserna framför ögonen> sökte ett annat mål,
fe varigenom fean trodde sig kunna undvika både kalholicismens
ocfe protestantismens olägenheter, samt draga fördel af hvad
begge hade godt och gagneligt. Detta var Jobans syftemål,
liksom hans misskände erkebiskops; i hvilket afreende ree. hän-
visar till sin framställning af Laurentius Petri Golbus uti Bio*
grapbiakt Lexicon *).
Att Johan 111 i allmänhet blifvit af bäfdatecknarne och
synnerligen af allmänheten**) med någon orättvisa bedömd,
vågar rec. såsom din enskilda tanka yttra, ehuru kan visserli*
gen ej gör anspråk på, eller nog fullständigt genomforskat
ämnet för, att framstå såsom rältskipAre. Alt Joban ej, an-
nat fin undantagsvis genom list, lät behandla sig såsom påf*
vens redskap, ar ganska säkert; han pöste tvärtom ej obe«
tydligt i känslan af ”den rättighet, vår salige fader forvärfvat”
öfver kyrkan, för alt begagna Carl IX:s uttryck. Häraf ut-
vecklades ock hos honom mycken »jelfviskhet; ehuru erkännas
hör9 att fean tankt sig in i religionssakerna mer än mången
på dem liden. Icke endast charlatan, sä som Erik, har han
forvärfvat rätt till någon tacksamhet för hvad han gjort för
konster, allmän bildning, vetenskaper, sedernas hyfsning; och
sjelfve Bfifas, som är honom mycket gramse, erkänner likväl,
alt fean äfven i religiöst afseende ”vidtog flera lofvärda för-
fattningar.” Såsom enskild person är han Aäekfriare än brö-
derna; fean var ock af fadren mest älskad.
Nu endast några enskilda anmärkningar! I afseende på
de s. k. Erik XIV:s psalmer är nu upplyst, att den ena redan
*) T venne handskrift»* exemplar 4:o af den der refererade Ordi-
nantian finnas i IVordinska Samlingen på Upsala Bibliothek.
**) Den tbeatraliska kritiken, som Gustaf III öfvade genom att
bryta spiran ur Jobans hand från dess graf i Upsala och nedlägga den
på Eriks i Vesterås, eger mera inflytande, an den vetenskapliga; ehuru
man borde förstå, att Gustaf härvid tänkte sig och Erik r lika förhål-
lande til! ’ kvarderas yngre bröder, Jorban III och Carl XIII. Under
samma impuls anses Celsius hafva skildrat Wasadynastieii i tal och
skrift; och så uppstod den ”allmänna opinionen”, •—■ oberäknadt hvad
Carl lX:s efterkommande förut verkat mot Johans hus, såsom afftid
mied oro fraktadt, ehuru inskränkt inom Polen. Nu börja Tyskarrte i
stället att.häftigt yrka, det Gustaf Adolf egentligen företog Tretioåra-
kriget för att krossa den polska Wasagrcnens förnämsta rep resen tant,
Österrike. Jfr t. ex. den nyss utkomna skriften: ”Magdeburg, von
Tilly nicht zerstört.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
