Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [29] Shakspeare’s Dramat. Arbeten, öfvers. af C. A. Hagberg (1:a bandet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pag. 74 slutar Bottens tal med orden: . . . ”sjunga tlem
efter döden**; bör rara: sjunga dem efter hennes död (nem|.
Tbisbes).
Pag. 81 och 82. Prologen hade här kunnat blifta myc-
ket roligare, om Öfters, hade följt originalets anvisning, som
låter orden i sig sjelfta innehålla en riktig mening, och blott
genom aktörens försummelse att iakttaga de rätta pauserna
förvandlas till omening. Så länge som öfversättningen qvar-
står i sin nuvarande form, måste Lysanders anmärkning synas
temmeligen obefogad, då han säger: ”This fellow does not
stand upon points”; hvilket på en gång betyder: den karlen
är icke noga med småsaker, och: den karlen frågar ej efter
skiljetecken. Tillika böra de följande orden: speak true, öf-
versattas med: tala rätt, tala väl (icke: tala uppriktigt).
Pag. 84 har ordet partition blifvit öfversatt med: skilje-
tecken; bör vara: skiljevägg (afplankning).
Pag. 9ö. Den fula archaïsmen: ”med a 11 an makt”, som
tyckes hafva tillkommit blott för att fylla versmåttet, hade
Jätt kunnat undvikas, om öfters, i stället sagt: med all er
makt.
Pag. 134. ”Tjen8taktig, men ej tapper!” — läs: tjenstak-
tigt, men ej tappert!
Pag. 144. ”Ett (sår) på halsen och två på vaden” — bör
vara: ett på balsen och två på låret (the thigh). Sår på va-
den voro mindre berömliga, emedan de vanligen erhöllos under
flykten för en segrande fiende.
Pag. 177. ”Den sill-tritonen!” Dessa ord uttrycka ej all-
deles originalets mening; ty det engelska slägtet minnow (en
af de minsta strömfiskarna i England) kan endast jemföras med
hvad vi kalla: gli, nors, spigg*
Pag. 206. ”Man älskar mig, då jag ej mera fins” — tyd-
ligare: Jag saknas skall, då jag ej mera fins (I shali be loved,
wken 1 am lacked). Utropet: ”hvad, hvad, hvad!” kunde äf-
ven förändras till någonting mindre hårdt för svenska öron.
Pag. 226, rad. 21. Ordet ravisber, nyttjadt om kriget,
öfversättes här med ”våldtägt” (förmodligen efter Schlegels
föredöme, som har Nothzucht). Rättare torde dock vara att
öftersätta det med: folkröftare (enleverare, snapphane), i mot-
sats mot freden, som kallas folkökare.
Pag. 237 nederst står: ”Vare sig att ban sig kände ska-
pad bløtt till ett” I originalet finnes icke någonting, som
motsvarar orden han sig kände; de flytta begreppet in pfl
det subjektiva området, hvilket ej är meningen. Olägenheten
undvik es, om man i stället läser: Vare sig att blott till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
