Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [30] Fahlcrantz, C. E. Ansgarius. Bilder ur Nordapostelns lif, i fjorton sånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta torde företrädesvis kunna lampas på fjerdé sången. Héf
skildras nemligen den vändning i ynglingens lif, då ur den and*
liga sorgens mörka grund den jublande fröjden af utkorelsens
vissbet gryr upp med helig kraft och nyskäukt helsa. Det är
ett qväde om, huru en man brottats med Herren intill morgon*
rodnan och fått öfverhanden. Men det är kampens frukter,
som här skimra emot oss i pingstmorgonens gyllene strålar.
Det år en stilla förmälning af natur och nåd, af jord och
himmel^ hvarunder allt andas seger, frid och harmoni. Det
af Geijer i nämnda recension anförda stället sid. 78—79, be*
höfver blett anses såsom prof af den festligt upphöjda och
glada anda, som genomgår hela denna sång.
Efter att i femte sången hafva kastat en blick på de
allmänna förhållandena i det frankiske riket vid denna tid,
på den svage och misstrogne Ludvigs olyckor och. politiska
felsteg, förer oss skalden i den sjette till det nya fältet
för An8garii verksamhet, till Ny-Corbeja vid Weserstranden,
der han, efter att troget hafva ledt skolan i det frankiska
Corbeja, fick, på grefve Walas tillstyrkan, sig ombetrodd
ledningen af’den nya. Vi försättas midt ibland festligheterna
▼id det nya klostrets, invigning. Skönast är - här mötet mellan
de hedniska barnaskarorna och den unge, genom sitt himmel*
ska barnaskap dem sig mäktigt tilldragande Ansgarius. Nya,
omedvetna, ljufva aningar hos de förra, eldiga förhoppningar
hos den sednare vid de spädas rörande anblick, i hvilka han
ser en morgongryning för Guds rike.
I Ingelheim, Ludvigs residens, återfinne vi vår hjelte i
sjunde sången. Allt längre upp mot Norden dragas bans
öden. Harald Halfdanson, störtad från Jütlands thron af Gott*
frieds söner, hade sökt hjelp hos kejsaren och erhållit löfte
derom vid vilkor af Kristendomens antagande och främjande
i egna länder. Kejsarens nit, om ock ej så djupt, dock opp*
riktigt, begagnade med glädje ett högtidligt tillfälle efter Ha*
raids dop till att visa nödvändigheten af kristna lärares sån*
dande till Dana folk. Ebbo af Rheims, som jemte Halitgar
bland Frieser och Jutar i rikt mått pröfvat apofetlakallets svå-
righeter, uppstår i den stora församlingen af Frankens ypper-
sta och visaste män: hans ord uttrycka dels den erfarnes lugna
vördnad för delta kalls storhet, dels misströstan att finna nå-
gon, som vore vuxen den sköna bördan. Wala^ febum ej
seende öfverdrift i den bild af apostel för Nordens vilda folk,
den Ebbo frammanat, sade sig dock veta ”den fullt begåf-
Väde.” Ansgarius, framropad, bejakar med ödmjuk, stor men
glädje den af Wala framställda betydelsefulla frågan.
Hans läge i denna stund, bans fulla medvetenhet af en hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
