Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Uppström, A. Om Svea- och Göta-namnets utseende i fordna dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det i singularis hette Guts . . . plural. Gutos . .., etter ocks£
ring* Guta . .. plural. Gutans ..., (det vill med andra ord,
enligt den nyare terminologien, saga: nominal-stammen Lette i
förra fattet GUTA och i sednare GUTAN*). För den förra
fielionen Guts ... plural. Gutos tala s& väl de latinska for-
merna Gothas, Gotbi, (Gotthus, Gottbi) ocb äfven Gottus, Gotti,
som oek de motsvarande grekiska pluralformerna rå&os eller
fastmera Fdr&os; den sednare flextonen åter, Gnta . . . plural.
Gutans . . ., understödjes af de latinska formerna Gotones,
Gothones samt äfven Guttones, bvilka former också hos gre-
kiska författare ega sina, ehuru ej fallt liknande ; motsvarig-
heter **). Enligt Gabelentz ocb Löbe skalle Göternas inhemska
namn i pluralis hetat Gutos, icke Gutans; men vi bekänna oss
uppriktigt ej fullt inse den bevisande kraften af det lingvisti-
sk« skäl, de anföra för denna uteslutande benämning. Eger
likvål dessa utgifvares auktoritet sin riktighet, skulle vi dock
anse den hemta sin förnämsta styrka från den omständigheten,
att dessa syd-europeiska Göter, enligt hvad nyss nämndes, hos
Grekerna kallades Fdr#o* och hos latinarne Gothi, bvilka ordä
nominalstammar motsvara så väl hvarannan inbördes, som ock
den götiska nominalstammen GUTÀ; då deremot deras stam-
förvandter i Germanien kallades af Grekerna Tv&oèvsç (Tovtovsg ?)
och af Latinarne Gotones, Gothones, Guttones, af nominalstam-
men GOTON etc. lika med götiska nominalstammen GUTAN«
1 Anglosaxiskan eger denna sistnämnda stam sin motsvarighet
i pluralformen Gotan***), hvilken form i detta språk på sam.
ma gång äfven är nominalstem till ordet. Vända vi oss högre
upp, mot norden, träffa vi äfven der åtskilliga former, som
genom sitt karaktäristika N. ögonskenligen gifva tillkänna sin
8ligt8kap med denna stamform, t. ex. det isländska gotnar
(män, krigsmän •{•) ), gotneskr (götisk ), och det i Gott-
*) Det är sannolikt, att man kär äfven måste förutsätta en tredje
stam GAUTA, kvaraf sing. Gauts, plur. Gautos; se nedanför.
**) Se citaterne kos Gabelentz ock Löbe i Ulfilas, II, 2. sid. 1.
***) Rask, Angelsaksisk Sproglære, Stockholm 1817, sid. 139.
f) Rask, Anvisning till Isländskan, Stkm 1818, sid. 72.’ Jemf.
Snorra Edda, Stkm 1818, sid. 198.
ff) Edda Sæmundar, Stkm 1818, sid. 253.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
