Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven solsystemets rörelse, utom allt tvifvel. Ehuru män 1&-
ledes, med tillbörlig noggrannhet, kan anses känna den ttÜS
varande riktningen af solens progressiva rörelse, är dock den
tidpätöt vidl aflägsen, då en närmare bestämning af banans
elementer kan blifva möjlig. Äfven utrönandet af den hastig-
het, bvarraed rörelsen försiggår, är för det närvarifd«r4nid^
ka8tadt svårigheter, hvilka, först med en fullständM^^k|^SlS-
dom af fixstjernornas afstånd visserligen kunna
icke fullständigt undanröjas, emedan vi aldrig äro i stanj, att
numeriskt från hvarandra afskilja de tvenne rörelser, solens
och stjern ornas, hvilka här finnas med hvarandra förenade«
Enligt O. Struwe’s och Bravais’s undersökningar är solsyste-
mets vinkelrörelse, sedd från stjern orna af första storleken
0",5 årligen*); då likväl dessa stjernors afstånd äro oss till
största delen obekanta, är den kännedom, vi härigenom för-
värfva om rörelsens absolnta storlek, ännu mycket ofullstän-
dig. Hufvudsaken beror således på finnandet af fixstjertiornas
afstånd, eller, som är detsamma, deras parallaxer.
Detta problem, som» under mera än ett helt århundrade*
oafbrutet tagit observatörernas krafter i anspråk, är, i flera
hänseenden, ett af de märkvärdigaste * som förekomma i astro-
nomiens årsböcker. Det är märkvärdigt ej blott derföre, att
dess lyckliga lösning länge betraktades och söktes såsom det
mest slående beviset för kopernikanska systemets riktighet*
utan äfven genom den utbildning, som under dessa ansträng-
ningar gafs den praktiska astronomien, och de upptäckter, hvat*
till desamma gåfvo anledning **). En Bradleys och Herschéls
På en helt annan väg fann Bravais (135 stjernor) denna punkts läge:
249024’ AR. + 340 Dekl.
4e} På helt och hållet olika vägar funno Struwe och Bravais, den
förra rörelsens storlek = O*,339, den sednare densamma == O",278. An-
tager man stjernornas af första storleken parallax per medium upj»gå
till 0", 1 à O",2, blir solsystemets absoluta rörelse från till *. afjor-
dens rörelse i sin bana.
**) Med rätta anmärker itfådier, att, om man ifrån början anat,
hvilka omätliga afstånd här komma i fråga, så hade man icke vågatfÖ*-
söket, att med ett jordiskt mått vilja bestämma himlarymdens utsträck-
ning, och skulle ansett för cn dåraktig tidspillan, att vilja ”mäta det
omätliga,” Huru föga utsigt man också, ifrån början, hade att lyckas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
