Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Å—m. En blick på Astronomiens öden och framtid. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odödliga upptäckter * *) anknyta sig, mer eller mindre omedel-
bart, till detta problem, hvars lösning varit vöra dagar för-
behållen.
Se vi tillbaka på gången af astronomiens utbildning, så
finna vi, för 2000 Sr sedan, Alexandrias astronomer göra det
första steget till kännedomen af verldsalltets dimensioner, då
de bestämde månens af stånd från jorden; det andra steget var
f 8;de seklet förbehållet, som beräknade solens af stånd och
dermed äfven dimensionerna af hela vårt eget planetsystem;
det tredje och jettelikaste skedde undeh detta sekel genom de
första lyckade försöken att bestämma fixstjernornas paradoxer.
De fixstjernor, hvilkas parallaxer **) man hittills med mer
och mindre noggrannhet lyekats bestämma, äro följande***):
inses bSst af observationernas noggrannhet. Med Tycho Brahe först
vann o dessa en noggrannhet af i’ k T; denna växte sedan med inrät-
tandet af fixa observationer till 20" à 10"; först med Bradley uppnåd-
de deras säkerhet en sekund; denna föll åter med de derp$ följande
astronomerna, tills genom Bessel observationskonsten vann en ny grad
af nibildning.
*) Bradley observerade med sin zenithsektor y Draconis, för att
finna dess parallax; denna fann han visserligen icke, men väl tvenne
andra periodiska rörelser hos fixstjernorna, förorsakade genom ljusets
aberration och jordaxelns nutation. licrschel gick en annan väg: han
mätte en stjernas afstånd från en annan svagare i dess grannskap, för
att åerigenom finna den förras parallax, under förutsättning, att den
sednares vore omärklig; han fann icke heller någon parallax, men väl
att den svagare rörde sig omkring den större stjernan, och leddes der-
igenom in på sina undersökningar om dubbelstjernorna. Pen Herschel-
ska methoden har emellertid nästan utan undautag blifvit använd vid sed-
nare undersökningar öfver fixstjernornas parallaxer; men man måste der-
vid först öfvertyga sig om, att de båda stjernorna icke äro fysiskt,
«tai blott optiskt, förenade med hvarahdra.
**) Den förändring i en stjernas synbara läge, som uppkommer
genom jordens rörelse i sin bana, kallas parallax, oeh mätes af den syn-
vinkel, hvorunder man ifrån stjernan skulle se jordbanans radie. Den
växer således, då afståndet minskas. Man har derföre vid parallaxbe-
stämuingar valt sådana stjernor, hvilka antingen genom sin ljusstyrka
eller en stark egen rörelse ansetts vara oss närmast.
***) Till dessa kunde man äfven lägga Sirius med en parallax af
0",28, men denna är mindre säker. Den säkraste är, utan jemfö-
ralse, den för 61 Cyyni, bestämd genom heliometer-observationer af
Bessel och med ett medelfel af blott 0",009. De öfriga stjernornas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
