Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [34] Cronholm, A. Minnestal öfver E. G. Geijer; Tham, W. Minnestal öfver E. G. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vapen, ändock nfkel "taga! sig an det äfventyrliga verket ått
bekämpa honom. S& har striden, som vi tro, förekommit
hvarje opartisk betraktare; oeb har herr C. ådagnlaggt sm
fttlftkomkga opartiskhet, då han ej bestridt Geijers mntstån*
dare den föga lysande äran att hafva upptäckt begångna miss*
tag i uppgifterna om Gustaf AdoHs konungaförsäkran, och ona
den större eller mindre utsträckningen af abalienationernafråi»
kronan under nämnde konungs och näst derpå följande sty-
relser, äfvensom i uppfattningen af syftningen med ^654 åra
regeringsform. För vår del anse vi herr C. ej ännu haft
föll anledning att göra dessa båda sista medgifvandcn så all
deles obetingadt; men vore de äfven nödvändiga, bevisa de
likväl på intet sätt, kvad man ansträngt sig att bevisa, då,
såsom herr G. riktigt anmärkt, de gjorda enskilda misstagen
"alldeles icke förändra den synpunkt för det historiska mate-
rielet8 anordning och bedömande, som Geijer angifvit.” Man
skulle härvid kunna gå ett steg ännu längre. Om vi antaga,
att anfallet bättre hade lyckats; hvad skulle väl dermed i
alla fall ba varit uträttadt? Väl har Geijer med större klar-
het .än kanske någon annan både genomskådat beskaffen-
heten af Sveriges fordna samhällstillstånd och ådagalaggt san-
ningen oeh rättmätigheten i vår tids åsigter och sträfvanden ;
men äfven om hans uppfattning varit af mindre skarpsinnighet
dier hans framställning af mindre styrka, tro vi ej, att derige-
nom sjelfva förhållandena kunnat blifva annorlunda. Geijer var
åöröfrigt ieke den förste, som insett oeb i sitt rätta ljus fram-
ställt det menliga inflytande, som ett privilegierad t ståndsvälda
haft på fäderneslandet och dess öden» Verkningarna deraf
hade blifvit öfverklagade och, motarbetade mera än ett århun-
drade, innan Geijer ännu var född; oeh torr än han utträdt
ur barnaåren, hade ett af Europas mest upplysta oeh kraft-
falla folk på en* gång afkastat sig hela den odrägliga bördais
af förtryckande klasser och skrån, aom medeltiden lemn&i ef-
ter sig i arf åt den nyare tiden. Och delta exempel har re-
dan funnit och skall, i trots af hvarje motstånd, alltmera finna
efterföljd, då öfvertygelsen om dess rättmätighet gjort sig gil-
lande för längesedan, ej ensamt hos svenska nationen oeh dess
störste häfdatecknare, utan hos den vida öfvervägande delen
bland verldens alla civiliserade folk.*
Vi sade, att talarnel bedömande af den ifrågavarande stri-
den vore i mer än ett hänseende värd t uppmärksamhet, och
hade dervid tanken fastad på deras personer och den plats,
de i samhället intaga. Denna omständighet vore väl i de al-
dra, flesta fall utan all betydelse, emedan hvarje sak bör göra
aig gäUando endast, genom sig sjelf och de skäl, som för don
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
