Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Något om den Episka Poesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De äkta svenska Frithiofssångerna, kar man sägt, vero en
înÿtvelse af verldsanden. Visserligen. Utan att vara en son
framstå i den ursprungliga Frifhiofssagan ; slsalden bar med sltSl bibe-
hållit dessa grunddrag, men också, för atl af Frithiof g5ra en sannt
poetisk bild, afklädt all deremot fiendtlig rib et ock vildhet. — Också
klandras af II. ”ett risst ny-platoniskt svärmeri.” Riktigheten af denna
beskyllning må bår ocb der erkännas. I sången Fritbiofs lycka
finnes en bel rers, som styrker H:s påstående, oek i sista sången, F år-
son ingen, går genom prestens tal en temligea lång tråd af mystiskt
räsonnemang, äfrensom man geraa må erkänna, att denna sång öfver-
bufrnd står de andra efter deruti, att tankarne ieke aro alla så klara,
eller så rål bnndna. 11 :s nog sarkastiska omdöme öfver denna sång är
riååerligen icke kelt ocb hållet grundlöst. Sidoblickar ocb bildspel sy-
nas bafra stört tankarnas jemna gång. Bet gäller räl ej ora kela sån-
gen, men om en del af prestens tal, att man deri ser samma slags
oreda ocb symmetri, som ”uti ett kaleidoskop.” — Hvad det modernt
aentimentala beträffar, så kan ej nekas, att i Fritbiofs k än s lo- ocb ut-
tryckssätt förekommer något som man kan kalla nutid oeb sentimenta-
litet. Men denna sentimentalitet, långt ifrån att rara beslägtad med
härlekspjunk och trånad, har den friskhet ocb styrka, att den väl an-
står en båld bjelte. Men bär återkomma vi till frågan om konstformens
burskap. Framstår ej kjelten berrlig i den sköna dikten, om också ej
den sednare kan rädda anseendet af episk karaktär? — Hvad sentimen-
taliteten vidare angår, helst sådan den förekommer kos Tegnérs Fritkiof,
bar H. i sin recension öfver Oelenschlägers Rolf Krage medgifvit, »tt
i nordens mythologi ock krönika finnas drag af ett visst inre lif, en
JSn ocb öm känsla. Oelenscbläger beröm mes för det, att ban utbil-
dat dessa drag till större klarhet ocb bestämdhet: hvad annat bar
Tegnér gjort (äfven om vi måste medgifva, att särskildt kos den ur-
sprungliga sagans Frithiof just inga sådana förekomma), och bör ej
också ban få räkna sig sådant till godo? Men vi böre ej förtiga det:
Oelenscbläger klandras derjemte derför, att han understundom låtit
bildningens frukter framsticka såsom en modern inblandning. Här måste
vi först och främst fråga: bvad är det, att till klarhet oeb bestämdhet
utbilda de i en gammal krönika befintliga karaktärsdrag? det heter väl,
att det är att idealisera, icke modernisera, ocb in abstracto lå-
ter sig visserligen dessa begrepp ganska lätt särskiljas. Men att vid
utbildningen af de nämnda karaktärsdragen en fullkomlig historisk tro-
het kan bibehållas, torde ingen påstå. Det blir då frågan om, hvilken
art ocb grad af historiskhet bär billigtvis/kan äskas. Vi skulle vilja
svara: kistoriskbet endast i kostymen, hvilket begrepp vi dock, med
läsarens tillåtelse, vilja taga i så vidsträckt bemärkelse, att dermed be-
tecknas icke blott det materiella, såsom husgeråd, kläder, vapen, utan
åfvea det immateriella, såsom lagar, seder och bruk. I flera fall år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
