Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [39] Sadelin, P. U. F. 1. Vägen till Gud att finna nåd. Prestmötespredikan; 2. Tal, hållna vid lägre Elementarskolan i Skarpans 1845; 3. Tal vid invigningen af Lutherska församlingens i Skarpans begrafninqsplats 1846; 4. Handledning för unga prester i det praktiska af deras kall. 1:a häftet. Skriftskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I clcnna syftliing gifver furf. anvisningar oek råd, som,
der de rätt förstås ocb användas, kunna medföra mycken
nytta vid all kristendomsundervisning. Man finner att ban
talar af erfarenhet, hvilken ban forvärfvat med mycken möda
och omtanka, och det är en icke ringa förfjenst, att offent-
liggöra denna erfarenhet ”till ledning för unge och oerfarne,
till närmare ompröfning af erfarnare embetsbröder.” Närva-
rande uppsats, som är en anvisning till nattvardsungdomens
undervisning, benämnes ”Skriftskolan”, och utgör första häf-
tet af ett tillämnadt helt, med titel: Ilandledning för unga
yrester i det praktiska af deras kall. Första hälften af delta
häfte framställer vilkoren för en god undervisning, och det
sednare den egentliga methodiken. Sä vidt utrymmet med-
gifver vilje vi följa förf. i de vigtigaste punkterna.
I inledningen yttras den grundsatsen, ”att läsaren skall tala
till bjertat och igenom hjertat till förstäudet, ty gudom-
liga ting mäste man älska för att kunna inse dem”*).
Ehuru detta till uttrycket är motsatsen af hvad ref. redan
yrkat, är dock differensen emellan honom och förf. ingen} ty
del är klart, att man icke kan älska allt obekant, man måste
först hafva någon kännedom om föremålen, innan man kan
älska dem, men i kristendomen kommer man ulau att älska
dess sanningar aldrig att rätt inse dem. Klart är då att man
måste utgå ifrån någon, om äfven aldrig så ofullständig kun-
skap} sedan verka kunskapen och kärleken, förståndet och
hjertat ömsesidigt till inbördes fÖrkofran.
Författaren visar nyttan af att barnen lära sig de för-
nämsta kyrkobönerna utantill, men förbigår besynnerligt nog
syndabekännelsen, hvilken näst Herrans egen bön dock oför-
nekligen öfverträffar alla andra skriftligen författade böner.
Nattvardsbarnens undervisning anses med skäl för en he-
lig förrättning, hvilken bör begynnas, fortgå och afslutas med
den andakt och bön, som tillhör all gudstjenst.
Denna undervisning åligger Pastor, hvilken, der behofvet
så fordrar, må påkalla sina cmbetshrödcrs biträde, men al-
drig förgäta att, då ansvaret ar hans, arbetet ock huf-
vudsakligen tillkommer honom.
Bonen må icke alltid förrättas efter brukligt formulär,
utan ock ofta med lärarens egna ord. ”Om läraren här talar
af hjertat, skall han ock finna, att hans ord gå till hjertat.”
Då tiden för den egentliga nattvardsundervisningen väl
behöfves för att upplysa förstånd och hjerta, bör läraren nå-
gra månader förut taga kännedom om ungdomen och göra sig
förvissad, att den väl inhemtal de forberedaude kunskaperna,
*) Patchal. *’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
