Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [41] Ignell, N. Grunddragen af den Christliga Sedoläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37t
bet kan åstadkommas ; dels kan oek — särdeles bland de mei n
bemedlade och bildade — liknöjdheten for det egentliga fol
kets religiösa öfvertjgelser till den grad hafva utbredt sig
pâ en ort, alt de fattige ensamme finge bekosta den offentliga
gudstjensf, hvilken de både såsom tröst- och bildningsmedel
så val beköfva. Ett sådant tillstånd var det, som Robespierre
och Danton befarade. Utan tvifvel hade de på sin tid vida
större skäl till denna fruktan, än vi nu; men någonting dylikt
är dock äfven nu för tiden tänkbart, och vi anse oss derföre
hafva fullt skäl att fråga förf.; hvart han i ett sådant saker-
nas läge ville komma med sin från staten fullkomligt skiljda
kyrka? Till dess förf. härom upplyser, vidblifve vi vår öfver
tygelse om kyrkans beroende och delvarande af staten saml
om rättmätiga tillvaron af en Statskyrka i den mening och
inskränkning^ som den frisinnade C. v. Rottek (Staats-Lexicou
Art. Duldung) så förträffligt angifvet i följande uttryck: ’’Ett
borgerligt Samhälle, som erkänner den religiösa bildningens
nödvändighet både för statens och menskligbetens interessen,
och som antingen i sin helhet eller med afgjord pluralitet är
tillgifven en bestämd konfession, har otvifvelahtigt hade rät-
tighet och skyldighet alt gynna, vårda, ja! upprätta en
kvrka; i hvars sköte läran hihehålles i dess renhet, och kulten
pä ett regelmässigt och fruktbärande sätt utöfvas. Så vida
derföre en sådan kyrka icke redan är grundad genom fri före-
ning, frivilliga gåfvor eller fromma stiftelser, bör en sådan
af staten (von Staatswcgcn!) upprättas; existerar hon åter
redan genom de ofvannämnda bidragen; så bör hon erkännas
såso ni moralisk personlighet, skyddas i alla sina rättigheter,
ja ! understödjas genom förläningen af ytterligare materiella
rättigheter och nyttjas — inom lämplig sfer — såsom tjena-
rinna åt den borgerliga makten. En med sådana rättigheter
utrustad kyrka må nu heta stats- eller herrs kande kyrka,
det första i betydelsen af en utaf staten erkänd, beskyddad,
framför de öfriga — sjelfständiga och fullberättigadt reci-
pierade — kyrkorna med särskilda företräden gynnad kyrka.”
Öfverhufvud måste vi göra den anmärkningen mot förfis fram-
ställning af statens och kyrkaus förhållande till hvarandra, att
han betraktat ”det inres, den eviga sanningens” institut ute
slutande åndeligt, eller att han förgätit det andeligas väl pro
sai8ka; men ej destomindre onekliga beroende utaf det mate-
riella. Till följd bäraf sväfvar — åtminstone för oss — hans
frän staten skiljda kyrka rent af i luften, alldenstund vi ej
kunna antaga, att dess lärare, så andans män de ock äro,
skola förmå lefva af den ”eviga sanuingen” allena. Villigt
medgifva vi statens skyldighet att till fullo erkänna (recipiera)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
