- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
374

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [41] Ignell, N. Grunddragen af den Christliga Sedoläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tagande om sig sjelfva, alt de besitta sanningen och ooi de
andra, alt de gå i villfarelse.

”Stundom”, säger Degerando sä förträffligt, ”forvexlar
man, stundom söker man förblanda toleransen och indif-
ferentismeu i tro ocli meningar. Dessa begrepp äro dock vä-
scmltligon å t skilj ila. L i k gi 1 f i g h e t e n (indiflerentismen) bestar
uti att anse motsatta meningar såsom lika osäkra eller lika
goda (!) ocb oskyldiga. F ö r d r a g s a ni h e t e n (toleransen)
består uti att ieke såsom brottsliga fördöma dem, hvilka be-
känna sig till meningar, hvilka man anser falska, ja! till ocb
med skadliga. Man kan derföre förena den mest brinnande if-
ver för sanningen med den slörsla tolerans för personerne.
Dessa båda egenskaper äro till ocb med naturligen förenade,
emedan båda äro lika rättmätiga. Man kan afsky villfarelsen
och älska den irrande; man vinner ock dermed flera utvägar
alt rycka honom utur villfarelsen.” 1 högsta grad beklagans-
värdi finne vi derföre detta nu ej ovanliga sätt, att tadla för-
lorfäktarne af den orlhodoxa bekännelsen i stället för alt är-
ligt och hestämdt anfalla sjclfva läran, men respektera bekän-
narnc. Afven moraliska personligheter fordra samma bemö- ’
tande. Hr I. synes oss ej alltid bafva i detta fall varit så
nogräknad, som man bade rätt att önska. Så t. ex. kallar
lian grunden till reformerta oeb Lutherska kyrkornas söndring
en forblindelse, ehuru ingenting dock tyckes vara billigare,
än att rnenniskor, som tro på menniskans frihet, föredraga en
lärare med detta framför en med motsatt tänkesätt. Villfarel-
sen, som föranledde söndringen, var en olycka; men då denna
olycka hadc inträlfat, så var söndringen hedrande. Ärofullt
är och blifver det nemligen alltid, att stå fast och kämpa för
sin öfvertygelse.

Förf:s karakteristik af kalholicismen är ej så på djupet
gående som vi önskade. En ”tvangsmakt” och ”yltre aukto-
ritet” har äfven allt hitintills funnits inom protestantiska kyr-
kan. Äfven den protestantiska kyrkan har alltid lärt 59alt
skriften är obegriplig” — nemligen för förståndet, och den
katholska kyrkan har deremot väl aldrig direkte nekat, att
skriften för det andliga sinnet är fattlig, om den också ej
ansett densamma lämplig såsom undervisningsbok för folket..
Kanhända vill förf. dock säga detsamma, som (så vidt vi ej.
missminna oss) Schleiermacher så djupt påstår: ”alt i katholi-
cisnien kyrkan heror af presterskapet, då hon deremot i pro te-*
stantismen är beroende af församlingen.” Dcnua beteckning
föredraga vi så mycket mer framför Ilr 1rs, som det af ho-
nom i kalholicismen (adlade auktoritclslvångct just från det i
densamma angifna förhållandet deriverar sig. Kalholicismen*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free