- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
423

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [45] Heising, A. Magdeburg, icke gemom Tilly förstördt, och Gustaf Adolf i Tyskland. Öfversättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

penheîm 4iade — såsom nämndt är — låtit antända tvenae
hus, men cj för att sprida förstörelse öfver hela staden, utan
derföre, att just dessa hus voro hinderliga för sjelfva eröfrin-
gen, och att den stora branden icke uppkommit derigenom,
vill man bevisa derutaf, att då fienden redan kl. IÖ hadc be-
sittning af staden^ var det först kl. il, som den allmänna
branden utbröt och då på cn gång ifrån en mängd olika ställen.
De a starka blåsten återigen skall först på eftermiddagen hafva
uppstått. Härvid kan anmärkas, att man i den förvirring,
som säkert egde rum, troligtvis icke noga anmärkte klocksla-
gen; ej heller gaf akt derpå, om just vädret var så lugnt på
förmiddagen; att det icke kunnat sprida elden ifrån de på Pap-
penheims befallning antända husen, åtminstone till de näst-
gränsande. Men det erkända faktum, att rökpelarne uppstego
samtidigt från många olika trakter, synes bevisa, att eld blif-
vit anlagd på flera ställen. Att den icke på några ställen
kunnat vara ett verk af de plundrande skarornas raseri, lärer
väl cj kunna påstås, men den blifver då i alla fall icke an-
stiftad på Tillys befallning. Ej heller framställes den på så-
dant sätt i lians egna och Pappenlieims rapporter. De säga
blott, att en brand uppstått och tala derom såsom cn olycklig
händelse. Men att den icke heller var ett verk af Magdebur-
garne i allmänhet, skönjes — så vill förf. — af den stora
mängd menniskor, som innebrändes. Hans mening är, att de
skulle hafva räddat sig, om de vetat förut, att staden skolat
uppgå i lågor. Delta är ett svagt bevis, ty då en stad brin-
ner på mänga olika ställen och på samma gång plundras af
fienden, är det en lycka; om någon räddas; försigtighetsmått
kunna föga uträtta. Men derom lönar ej mödan alt tvista.
Ty frågan är icke den, om Magdeburgarne i gemen eller ett
visst parti antändt staden; utan den; om Tilly gjort det eller
icke. Detta sednare torde man få anse afgjordt, och dess
ådagaläggande är det egentligen vigtiga innehållet af den nu
anmälda skriften. När Tilly nu ieke uppbrännt Magdeburg,
kan icke någon annan hafva gjort det, än stadsboerne sjelfva
eller Tillys soldater. Det förra antages af förf. på grund af
berättelsen om krutforråder, som skulle varit gömda i husen
för detta ändamål, m. fl. dylika uppgifter. Det kan visst hafva
sin riktigbet, helst som sinnesstämningen hos ett visst parti i
staden var i hög grad fanatisk och öfverspänd. Måhända ville
de likna Numanlias tappra folk. Hatet emot kejsaren, Ligan,
katholikerna var kanske sådant, att de beldre sågo sin stad
förstörd; ån fienden nndergifven. Men faäraf följer dock icke,
att ju elden på många ställen kunnat vara rent af vådeld, på
andra åter emot eget interesse och emot befälets vilja anlagd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free