- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1847 /
465

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Om Riddarväsendet. Bearbetning efter Walter Scott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ders kämpar, hvilka tyckas hafva utgjort en förening,
liknande chevaleriet. Säkert är, att de följt just det lefnadssätt,
som utmärkte riddarne, och att de vandrade från hof till hof,
från land till land, för att med lika ifver söka lycka i kärlek
och strid. Det skulle icke blifva svårt att redan från denna
aflägsna tid härleda flera af de seder och bruk, som infördes
af de götiska invandrarne i det sprängda romerska rikets
särskildta delar, tills de der ingingo i chevaleriet. Tacitus
underrättar oss, till exempel, att det var brukligt hos
Germanerne och isynnerhet hos Catti, att hvarje ung kämpe lät
hår och skägg växa och icke raka sig förr än han utmärkt
sig genom någon större vapenbragd. På samma sätt måste
den, som önskade erhålla riddarslaget, nyttja en hvit
vapendrägt och sköld utan valspråk, tills han genom någon djerf
och utmärkt handling gjort sig förtjent af något utmärkande
igenkänningstecken, såsom synes af Don Quixote de la Mancha,
en källa, som aldrig felar. Om någon skulle anse detta
exempel för långt sökt, så kunna vi äfven anföra ett, som ligger
närmare. Den germaniska kämpen plägade före striden
pådraga sig en armring i form af en kedja och icke aftaga đen,
innan han slagit en fiende. Läsaren behagade nu genomläsa
följande utdrag ur den fransyska romanen, Johan de Saintré,
skrifven 1459, och hvilken antages vara grundad på sanna
händelser[1]. Här finner man samma bruk. Styckets hjelte
jemte fyra riddare och fem väpnare gjorde ett löfte att bruka
hjelmar af en ovanlig form, och skulle riddarne begagna
hjelmgaller af guld, men väpnarne af silfver. Sålunda utrustade
skulle de under tre år resa från hof till hof och, hvarthän de
kommo, utmana ett lika antal riddare och svenner att med
svärd och lans försvara deras damers skönhet. På venstra
skuldran buro hvar och en af dem sin dams bild, fästad med
en kedja, och de kunde icke blifva löste härifrån, förrän de


[1] Vi anmärka här engång för alla, att vi alla icke tveka att andraga ställen ur medeltidens romanser och folkvisor, såsom bevis för tidens seder och bruk. Deras författare, likasåväl som den tidens målare diktade intet, utan aftecknade samtidens seder. Men Johan de Saintré är ännu mer trovärdig, emedan den lärer innehålla hufvudsakligen blott sanna händelser, ehuru omklädda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 11 15:16:47 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1847/0471.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free