Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Om Riddarväsendet. Bearbetning efter Walter Scott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ära uppfyllt det gjorda löftet. Vid ett tornerspel hos
tyska kejsaren hade de slutligt fullgjort detta löfte och blefvo
firade med många högtidligheter. I samma bok förekommer
också att en polsk riddare, kallad Seigneur de Laiselenet
framträdde vid hofvet i Paris och bar en guldkedja fästad vid
foten, såsom tecken till ett löfte, han gjort. De lifegna voro
egentligen så klädda, men han hade förbundit sig att under
fem år nyttja denna kedja, tills han funnit en riddare sans
reproche, som kunde genom öppen strid lösa honom från sitt
löfte. Lord Huntingdon omtalar i sina memoirer, att då han
dubbades till riddare af Bath-orden, fästades en silkestofs vid
ordensmanteln, hvilket troligen hänsyftade på den
germaniska kedjan.
Vi skulle kunna framdraga flere bevis på, huru i
riddarhistorien flerfaldiga bruk igenfinnas, som måste tillskrifvas
Göterne, men det redan sagda må vara nog för att visa, det
riddarväsendet utgått ur Germaniens skogar, ehuru icke förrän Rom
fallit och Europas nyare stater upprest sig på dess ruiner.
Sedan vi nu gifvit en allmän öfversigt af riddarväsendets
ursprung, skola vi 1:o) helt kort framställa de orsaker, af
hvilka det hemtat sina förnämsta egenheter, och hvaruti det
skiljde sig från den krigiska anda, som sedan fanns hos både
Greker och Romare och andra folk; 2:o skola vi försöka att
närmare beskrifva dess beståndsdelar och lagar; 3:o)
chevaleriets uppkomst och blomstringstid, dess verkan på Europas
politiska förhållanden och till slut dess fall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
