Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [51] Hammarin, Joh. Carlstads Stifts Herdaminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligheter och myckel förtryck; men om vi .fullständigare kände
de äldre seklerna, då de store ännu ej fått namn af aristokra-
ter och prelater, torde vi mindre ömka oss Öfver de sednare.
her, liar (exercitns), i följd bvaraf Herredag eller Her-dag blir alldeles
synonymt med Her>ting, Alsherjarting. I Skåne och flerestädes kallas
riksdag ännu herredag och Terserus kallade i sin dagbok riksmötet
4664 jernväl för ”herredag.” Iluru förvirrade begreppen äro om dessa
förhållanden synes imedlertid äfven af Reprcsentationskomiteens Betän-
kande. Efter att sidd. 4 och 5 ha talat om odalmännens ”ursprung-
liga” och ”obestridda rätt” (.”obestridda”!! Hvem skulle ha kunnat
bestrida den! Valkonungen? Fem sådana dränktes ju på en gång i en
källa vid Mula ting.— Trälarne eller familjens yngre medlemmar? De
kunde ju icke ens bestrida husbonden rättigheten att sälja dem eller
taga deras lif. Således återstå endast skogens djur samt stockar och
stenar) att med konungen deltaga i rådsluten, ordar man om sedan
skedda ”inskränkningar” af prester, adel, m. m. således af ståndsbifd-
ningen, och yrkar sid. 20, att representationsformen bör återföras när-
mare till ”sitt ursprung”, hvilket väl ej kat» betyda något annat, än
till likhet med odalböndernas uteslutande och ”obestridda” rätt. Men
sid. 12 åter kallas tiden före ståndens uppkomst ”kaotisk och regel-
lös”; det är således ”i närmare öfverensstämmelse med” (sid. 20) —
”det kaotiska och regel lösa” (sid. 12), som komiteen vill länka
representationen, ty något annat ”ursprung”, än det sidd. 4, 6 och 12
afhandlade, uppgifver ej komiteen. Och den yttrar sig eihcllanåt gan-
ska smickrande om ståndsbildningen, samt säger sid. 18, att ”samhället
för sin utveckling var i beliof af densamma” för att ernå ”slut på de
enskilda blodiga striderna, för möjligheten af fredliga yrkens fortkomst
samt folkens förädling och hyfsning”; — för detta ändamål voro stån-
den ”länge både förtjente och i behof af egna rättigheter och förmo-
ner” (sid. 19); — ståndsbildningen är ”en form för mensklighetens
utveckling, nödvändig och af hög betydelse för den tid och
de förhållanden, bvarunder den uppkom, såsom utgörande ett medel till
ordnande af det kaotiska och regellösa samt ett vilkör för
folkens framförande på kulturens och civilisationens bana.” Detta si-
ges gälla om alla ”ifrån mörker och barbari till civilisation komne
folk”; men om det svenska förmäles, att det ”mer än månget annat
var i åtnjutande af politisk frihet ocb medborgerligheten var bos h var je
odalman i landet erkänd” (af bvilka??), ”redan innan stånds väsende t
här fann insteg.” Hörer således det ”kaotiska” ej till det äldsta
Sverige? Jo, så måtte väl ändå vara komiteens mening, emedan den
s. 13 yttrar, att presterskapet ”ej utan skäl” under medeltiden bil-
dade ett riksstånd och adeln ”med skäl.” Komiteen yttrar icke något
om ”skäl” för Borgare- och Bondeståndens befintlighet, utan synes
bygga dem mera på yttre tvång, enär det heter, att under I4’:de seklet
”må8 te” åt städerna lemnns representationsrätt, och att ”de magtegande”
funno sig ”försatte i nöd v än di et” att lemna röst åt allmogen.
Att underjiyare tiden stånden böra upplösas, yrkar komiteen: denna
fråga angår oss imedlertid här icke; vi anmärka endast det erkännande,
komiteen gjort för medeltiden, och då den vill stödja sig på ”allmänna
tänkesättet”, vore det fägnesamt, om detta yerkligen nu vore så pass
upplyst. Annat förspordes under Fryxell-Geijerska striden, ehuru äf-
ven Fryxell yrkade, att ”svenska adeln såsom ett eget stånd, med per-
sonlig, blott på börd grundad representationsrätt sådan som nu, bör
och skall förr eller sednare försvinna.” Komiteens yttranden äro akt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
