Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [54] Viereck, C. F. Tyska Språket till dess Grammatik och Litteratur m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken, sä framt de icke vid de für universitetcrna förberedande
undervisningsverken hunnit sä längt i dessa språk, att de utan
särdeles möda och tidspillan kunna på fri hand förstå och
någorlunda ledigt öfversälta författare i allmänhet. Detta blir
dock omöjligt, om ynglingarne i Gymnasierna eller andra der-
emot svarande Undervisningsverk, der sä liten tid är anslagen
for de lefvande språken, endast läsa en mindre prosaisk och
poetisk auetor (ty en större kan ej medhinnas), men väl möj-
ligt, om läseböcker begagnas, som genom valda utdrag ur
det ifrågavarande språkets förnämsta äldre och nyare skrifter
göra dem bekanta med forfatternes olika och ofta strängt åt-
skiljde skrifsätt.”
En sådan läsebok är den ifrågavarande ämnad att utgöra.
Efter denna plan har hr V. anordnat den; och denna anord-
ning är — såvida man obetingadt vill medgifva de i förordet
angifna grunder för läseböckers oundgänglighet — utan tvif-
vel den riktiga. Men att rätt välja dessa utdrag, har sina
stora svårigheter. Ofta förbises dervid den gamla goda re-
geln: ”/Von multa, sed multum”, isynnerhet då man, — hvil-
ket synes ref. här vara fallet — för att göra läseboken så
fullständig och så strängt systematisk som möjligt, söker att
inom dess trånga utrymme inpressa profbitar af snart sagdt
alla möjliga ”Stil- ocli Talformer”, hvilka i följd häraf ej
kunna blifya annat än högst fragmentariska.
Giltigheten af denna anmärkning anser sig ref. ej kunna
tydligare ådagalägga, än genom att anföra de talrika afdel-
ningar och underafdelningar, i hvilka denna läsebok sönder-
faller. De äro följande:
”1. Kurze Bildungsgeschichte der deutschen SpradrøT’T’fti&a,
Dichtkunst und Beredtsamkeit.
II. Lebensbeschreibungen einiger der vorzüglichsten deut-
schen Klasssiker.
III. Beispiele des Lehrstyls.
a) Der systematische Lehrstyl, b) Der commcntirende Lehrstyl.
c) Der compendiarische Lehrstyl, d) Der akademische Vortrag, e) Der
populäre Lehrstyl, f) Der dialektisch-kritisirende Lehrstyl. *
IV. Beispiele des geschichtlichen Styls.
A. Der beschreibende geschichtliche Styl.
a) Allgemeine Naturbeschreibung, b) Erdbeschreibung, c) Staa-.
tenkunde (Statistik), d) Aeisebeschreibung.
B. Der erzählende geschichtliche Styl.
a) Naturgeschichte, Tb) Menschengeschichte, i. Biographie. 2.
Selbstbiographie. 5. Charakteristik. 4. Die Anekdote, ö. Der Lapi-
darstyl. — c) Specialgeschichte. 1, Geschichte der Corporationeo,
Völker etc. 2. Staatengeschichte. 5. Kulturgeschichte« — d) Allge-
meine Geschichte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
