Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - [54] Viereck, C. F. Tyska Språket till dess Grammatik och Litteratur m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dighctcns skull — sta och skyldra på sina anvista platser.
Om Romanen deremot, som med lika, om icke större, skäl
kunnat utelemnas, gifva de tvenne sista kapitlen af Engel’s
"’Lorenz Stark” en temligen knapphändig föreställning. Flere
dylika anmärkningar skulle kunna göras, men tid och utrymme
medgifva det ej. Slutligen må, såsom prof på en ”blunder”
anföras, att på sid. 198 en scen ur Wilhelm Teil repre-
senterar — ”Das Trauerspier*, ehuru på sid. 84 Wilhelm
Teil ganska riktigt benämnes: ”ein Schauspiel’* o. s. v. — Detta
oaktadt erkännes gerna, att läseboken, ehuru den — enligt
ref:s tanka — ej fullt motsvarar sitt ändamål, likväl eger
sina förtjenstfulla partier. Bland dessa skulle ref. isynnerhet
vilja påpeka de tvenne första afdelningarne, samt det, för de
mera försigkomna , intressanta ”Tillägget om Språkprofven ur
de särskilda tidrymderna för tyska språkets utbildning.”
Hvad grammatiken slutligen angår, så har den — såsom
onekligen det hästa — blifvit gömd till sist. Af förf. —
en man, som redau länge genom utgifna skrifter varit för-
delaktigt känd af svenska allmänheten — hade man skäl att
hoppas ett godt och grundligt arbete; — och detta hopp
har icke heller blifvit bedraget genom ifrågavarande gramma-
tik. Den är pä en gång kort och sakrik, och lemnar ett
förnyadt prof på förf:s vidsträckta kännedom af det tyska
språkets egenheter. Dess uppställning är följaude:
Orthoepien. §. 1. Ljudens Qvalitet. §. 2. Ljudens
Qvanlilet. §. 3. Ljudens Accent. §. 4. Främmaude ords uttal.
11. Orthographien. §. fl. Bruket af vissa bokstäfver. §. 2.
Bruket af vissa skriftccken.
111 Etymologien. §. fl. Ordbildningen. §. 2. Ordböjnin-
gen. i. Deklinationen, ii. Komparationen, m. Konjugationen.
IV. Syntaxen. j$. fl. Konkretionen. §. 2. Rektionen. §. 3.
Topiken. §. 4. Om rätta bruket af vissa ord.”
llärpå följa, efter grammatiken lämpade, Läs- och Skrif-
öfningar. Uppställningen är — som man ser — i allmänhet
öfverensstämmande med den i våra vanliga grammatikor bruk-
liga , men i det speciella visar den åtskilliga afvikelser; det-
samma gäller äfven om terminologien, hvilken stundom torde
förefalla mången nog lärd och abstrakt för en skolbok. Huru-
vida större klarhet och lältfatllighet for nybegynnaren häri-
genom vunnits, vill ref. tillsvidare lemna derhän, då han ej
varit i tillfälle alt vid undervisning begagna förf:s grammatik.
Men om det tillätes ref. att döma efter det intryck, som den,
vid geuomläsningcn, gjort på honom, så tvekar han ej att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
