Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
klandret öfver olikhet med andra länders bruk eller de för-
ändringslystnes missnöje. ”Ty hvar finner man någon tid nå-
gon så säll, att ban allom allt kan göra till nöje?” Refor-
mationen fortgick med betänksamma steg, och utan att ännu
hafva för lärobegreppet ett bestämdt. mål eller en bestämd fö-
reskrift. Augsburgiska bekännelsen omnämnes i skrifter från
denna tid, men icke såsom svenska kyrkans trosbekännelse.
Äfven författningen var temligen vacklande: -Ronungz Gustaf
hade börjat sönderdela stiften, och insatte lillsynesmän, som
skulle med biskoparne dela stiftsstyrelsen. Men obestämdt
var lemnadt, huru dessas förhållande var till den egentliga
biskopen.
- Redan före Laurentii Petri död hade påfvedömet börjat
vinna ny styrka genom jesuiterorden. Inom den förverldsliga-
de påfviska kyrkan upplifvande pietismen på ett sätt, som öf-
verensstämde med denna kyrkas riktning och anda; i det yttre
sträfvandet sättande listen i våldets ställe, sjelf yngre än re-
formationen, och såsom den nya tidens barn oförhindrad att
med protestanterna ogilla de onekliga missbruken, som föran-
ledde reformationen, blef denna orden påfvedömets: räddare
och alltsedan dess förnämsta stöd. Jesuitkollegier utställdes
som skyddsvakter öfverallt, hvarest ännu:något var alt förlora,
och. protestantismens framsteg. hejdades derigenom. Påfvedö-
met hade redan: fallit förnämligast i de länder, som skulle
vara dess egentliga arf och eget, nemligen der hvarest kri-
stendom först började slå rot, sedan påfviskheten börjat kom-
ma till betydenhet: det fick behålla, ehuru med betydligt-min-
skad frihet, de delar af vestra och södra Europa, i bvilka
kristendomen är äldre än papismen, i hvilka Roms biskop af
gammalt var patriark, och der en inhemsk kristlig litteratur
fanns ifrån de första århundradena.
Stödd på jesuiterorden vann. romerska kyrkan: kraft. att
emotstå den icke heller alltid sjelf. rena och skuldfria prote-
stantismen, och började slutligen gå anfallsvis: tillväga för att
under. sin lydnad återföra de affälliga. länderna: Hertig Johan
II:s förmälning med en romersk-katbolsk prinsessa gaf. anled=
ning. att. hoppas. en ingång. i, Sverige. Hans. nppstigande:-på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
