Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Medelvägsmännen vid denna tid ville å ena sidan icke er-
känna romerska kyrkans anspråk på obedräglig visshet, men
å andra: sidan icke heller gifva kyrkan till pris åt den upp-
lösningsanda, som genom de ständiga nya bekännelserna och
lika beständiga striderna om dessas. sanning tycktes. dem kota
med enhetens förstöring. Äfven de fordrade en symbol, men
hvarken med omedelbart gudomligt anseende eller med den
starka färg af menskliga hugskott, hvilken de tyckte sig finna
i samtidens försök i denna väg. De fordrade ett allmänt med-
gifvande, och detta var, att sanningen tillhörde mera klar och
ren den: första kyrkan ; än den närvarande. De hänvisade der-
före till denna kyrka och till kyrkofädernas skrifter... Men de
satte icke dessa skrifter i lika anseende med bibeln. ”De ut-
läggningar, som af de äldsta kyrkans lärare gjorda äro, och
med apostlarnes och profeternes grund öfverenskomma, skola
högt aktas och ingalunda förgätas, mycket mindre derifrån
trädas i trons artiklar, såsom nu i vär tid... alltför mycket
sker.” Dessa ord ur 4373 års ordinantia antyda den liturgi-
ska rörelsens ståndpunkt. Den liknar fullkomligt den puseyi-
tiska i England i våra dagar, bar samma Slipprigbets samma
lätta: öfverhalkniog till papism, ehuru man icke trodde sig va-
ra i denna fara.
Dessutom ville denna ordinantia återföra mycket, som den
stränga protestantismen förkastat. "T. ex. Honfirmationen, som
icke Omnämnes I 1571 års kyrkoordning, borde ske genom
förhör, handpåläggning och bön: klostren borde bibehållas,
dels som tillflyktsorter för ”förlamade” prestmän och andra,
”som till verlden ingen lust hafva”, och för gamla matronor
och jungfrur, dels som skolor, ”och vore i riket en ära , att
man hade ju åtminstone ett med årligt underbåll i hvarje bi-
skopsstift. & SE :
Or dina rn och Tilureien angifva konung dJoban lik:s re-
formförsök. Vid dessa förblef Nr ståndaktigt under hela sin
återstående tid, och kämpade för deras erkännande outtrött-
ligt. emot deras motståndare: att skaka eller rubba hans öfver-
tygelse förmådde under den femtonåriga striden hvarken pros
testanter eller papister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>