Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
Ordinantian underskrefs d. 46 Mars 1373 af erkebiskopen,
flera biskopar och andra män, ibland hvilka äfven voro de,
hvilke sedan uppträdde som litorgiens motståndare. Endast nå-
gre af Upsala professorer gjorde förbehåll vid sin underskrift.
Men då frågan uppstod om liturgiens antagande utbröt
den dolda elden i full låga. ”Månge af kyrkans utmärktare
män vägrade att godkänna den, och afskyn för en befarad för-
ening med Rom, hvilken jesuiternes och påflige legatens upp- :
trädande i Sverige vid: samma tid icke gjorde osannolik, skärp-
te och förstärkte motståndet. Motpartiet förenade sig omkring .
Abrahamus Andreg Angermannus, en man lika oultröttlig i
sin kamp emot litargien, som konungen i sin för densamma.
Abraham, större i motgången, än han sedan visade sig i lyc-
kan, var rector schole i Stockholm, då ban först vägrade sin
underskrift under liturgien. Han flyttades då af konungen till
kyrkoherde i Öregrund, och, när äfven derifrån hans verk-
samhet eggade motståndet, till enahanda befattning i Saltvik
på Åland. - Fortsättande sin strid emot filoliturgerne ") und-
gick han att blifva fängslad endast genom flykt till Carls för-
stendöme, och då konungen hotade att med våld uttaga ho-
nom derifrån, till Norige, samt derifrån till Tyskland 1581.
Han uppehöll sig sedan i tolf år i Lybeck och Hamburg i o-
afbruten och liflig förbindelse med sina vänner inom Sverige,
till dess han år 1395, efter Upsala möte, hemkallades såsom
utvald erkebiskop i Upsala.
Ronung Johan förföljde honom med bittraste hat. I ett
mandat af år 1380 innesluter ban i samma fördömelse honom
och Elosterlasse, protestantismens och papismens representan-
ter, de begge ytterligheterna på hvardera sidan om hans egen
medelväg. HKlosterlasse hade utspridt böcker med falska läror,
derföre hade han blifvit afsatt och predikstolen honom förbu-
den. M. Abrabam hade ock skrifvit emot liturgien ”med få-
kunniga argument och litet besked. 5 Honungen befaller, eme-
dan han intet behag hade till de böcker, som magister Lars
(Iilosterlasse) med sitt parti, såsom ock magister Abraham med
silt anhang låtit utgå, att dessa böcker skulle samlas ifrån
+) Så kallades liturgiens SE dess motståndare kallades miso-
liturger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
