Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Strödda anmärkningar rörande svenska kyrkoreformationens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
prester och lekmän, och insändas till konungens: kansliz Den
som förhöll dem, skulle straffas som förrädare. — Konungen,
heter det i samma mandat, ville icke i någon måtto gilla, hvad
som vore emot Guds beliga ord och dess rätta uttydning,
hvarföre presterne ieke bogde misstänka honom, att han ville
anamma. antingen gamla eller nya villfarelser, - SS
Hertig Carls och hans presterskaps omedgörlighet vid Lör
nungens kyrkoförändring är allmänt bekant. Men ehe sällan
antager man, att konungens stränghet minskats efter drottning
Catharinas död. Detta antagande, som stöder sig på den för-
utsättningen, att Johan II arbetade för påfvedömet, saknar
historisk grund. Sedan konungen vid förlikningen i Vadstena
1387 med hertigen, yrkat sin rätt att bestämma kyrkoordnin-
gen inom förstendömet, men bertigen undvikit bestämdt afgö-
rande genom önskan att förstfå höra förstendömets presterskap,
och deras yttrande utfallit ogillande, utfärdade konungen år 1388,
fem år efler drottning Catharinas bortgång ur tiden, ett pa-
tent, hvari han, äfven utfarande för öfrigt i hårda och föga
valda ordalag, förklarade förstendömets prester fridlösa utom
dettas gränsor, och med gqvarstad belagd all den lösa eller
fasta egendom, de kunde bafva eller genom arf eller eljest
kunde: förvärfva inom det öfriga riket.
ä Striden fördes icke blott genom kongliga påbud, utan
genom skrifter, bland bvilka många af utmärkt värde, vitt-
nande icke blott om djup lärdom och allvarlig begrundning af
dagens vigtiga frågor, de samma, som ännu utgöra stridsäm-
nen mellan protestanter och katholiker "), utan ock ofta om -
de själsstrider, genom hvilka många vunno fasthet alt för san-
ningen lida och umgälla. SS
Motståndet ökades genom det våld » hvarigenom man ville
ST "T. ex. i en skrift af den utmärkte Sälomo Birgersson: Bör man
af den katbolska (allmärneliga) kyrkan lära förstå hvad den heliga skrift
är? Derpå svaras, att skriften lärer oss, hvarest den allmänneliga kyr-
kan är. — Böra vi enligt någon enskild mehniskas omdöme (detta er-
inrar om engelska puseyiternes strid emot ”private judgment”) bestäm-
ma den heliga skrifts mening? Bör det kallas ”catbolicism” som alle
gilla? Hvarvid magister Salomo erinrar, att en allmännelig trossats
(dogma catbolicum) är blott den, som är grundad i den katholska och
allmänneliga troslära, som innefattas i den heliga skrift. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
