Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [1] Kühner, R. Latinsk Grammatik med inflätade öfversättnings-uppgifter samt en samling af Latinska Läsestycken jemte Ordförklaringar, efter 4:de Original-upplagan på svenska bearbetad af Joh. M. Wimmerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
samma dels i mer eller mindre mån antyder subjektets be-
skaffenhet (numerus, genus, persona), dels i sig upptager vissa
bestämmelser, rörande föreningens beskaffenhet (modi och tem-
pora). Vill man derföre tala om en verklig grammatisk ko-
pula, så är denna att söka i verbets flexionsformer.
Den svenske bearbetaren bar efter andra grammalici upp-
tagit en ny grammatikalterm, nemligen adjekt (hvarmed han
hetöcknar den person (eller sak), på hvilken subjektets verk-
samhet endast oegentligen och medelbart är riktad (det fjer-
mare objektet, dativ-objektet, person-objektet, relations-ob-
jektet, hänsigts-objektet), en term, hvilken vi önska måtte få
inträde i våra öfriga språkläror, emedan den bättre, än öfriga
härom begagnade benämningar, öfverensstämmer! med orden
subjekt och objekt, tydligare uttrycker det vilkorliga i dati-
vens förhållande till predikatet, är kortare och lättare att ut-
tala, samt icke underkastad det missförstånd, som de andra
termerna kunna åstadkomma.
= Sid. 40 omtalas det, att latinska språket vanligen an-
tages ega 3 deklinationer, ett uttryck, som, i likhet med
det liknande uttrycket om konjugationerna (s. 65 $. 46), in-
galunda är på sin plats i en elementar-grammatik, om ock åt-
skilligt kunde vara att säga derom uti en större vetenskaplig
språklära.
Sid. 13. 8. 16 saknas uppgift å de nomina på er, hvilka
behålla och hvilka bortkasta e i flexionen, hvilken så mycket
snarare här borde finnas, som bland paradigmata sid. 42 före-
komma "exempel på båda fallen i subst. puer och adjekt. liber
å ena sidan, samt ager och pulcher å den andra; deremot
kunde sid. 45, 8. 36, 1 om genitivsändelsen hos de grekiska
subst. på o fullväl bafva varit borta utan afsaknad.
Sid. 20. Undantagen vid 3:te deklinationens genusregel
stå här på orätt ställe, emedan de egentligen höra till 2:dra
kursen.
Sid. 21. I det föregående tyckes förf. hafva inrättat denna
språklära för att kunna begagnas äfven utan förut meddelad
undervisning i modersmålets grammatik: till denna tro finner
man sig ätminstone föranledd derigenom, att alla grammati-
kaltermer, äfven de i den svenska grammatiken förekommande,
äro fullkomligt förklarade, och svenska, ej latinska, exempel
vid dem äkförda, se 8. 11; i 8. 24 deremot omtalas adjekti-
vernas komparation och dess grader, utan den ringaste upp-
lysning om, hvad dermed menas. Emedan boken är en ele-
mentargrammatik, torde deremot KH. hafva förfarit rätt derut-
innan, att ban ej upptagit den af sednare språkforskare antag-
na gradus elativus, ehuru äfven läran om denna torde kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
