Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [1] Kühner, R. Latinsk Grammatik med inflätade öfversättnings-uppgifter samt en samling af Latinska Läsestycken jemte Ordförklaringar, efter 4:de Original-upplagan på svenska bearbetad af Joh. M. Wimmerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
den. dervid stående acc. (i likhet med abl.) att förklara så-
som sjelfständig orts- eller tidsbestämmelse på frågorna: huru
långt? huru länge? Rec. har alltid baft svårt att förlika
sig med: tanken på en preposition med betydelsen vid pass
och är derföre så mycket mera böjd, att antaga nämnda åsigt,
då t. ex. till och med uti satsen: circiter meridiem exercitum
in castra reduxit (Cées. B.,G. I, 50), meridiem låter förklara
sig såsom tidslängdens kasus: efter detta antagande vore Hal.
uti Nos circiter Hal. in Formiano erimus (Cic. Att. 2, 4, 6.)
att taga såsom abl. Ralendis.
+ Sid. 39. Regeln om konstruktionen; af super hade varit
bestämdare uttryckt sålunda: Super styr i prosan abl., när
det betyder angående t. ex. Hac super re seribam -ad te
postea (Cie. Att. 16, 6) annars. alltid ace. |
Sid. 54 ff. Här har förf., efter. Zumpts exempel i; hans
Auszug, uppställt reglorna i rimmad form. Detta medför vis-
serligen den fördelen, att reglorna lättare inläras, men rec.
hade hellre sett, att: dessa reglor varit uppställda utan någon
dylik underlättnad för första uppfattningen, ty han vet genom
egen erfarenhet, att gossen, då han på detta sätt fått lara
sig undantagen, väl har regeln. i dess helhet bättre i minnet,
men deremot. för litet fäster sig vid de särskilda. orden och -
följaktligen bar svårare att vid påkommande behbof angifva ett
specielt. undantag. Dessutom äro somliga af dessa reglor för.
fullständiga, andra. för ofullständiga: så kan det t. ex. Vara.
likgiltigt, om nybörjaren vet alt cicer,:siser, zingibers siler,
spinther äro neutra; af vigt hade det varit att bland masku-
lina på is upptaga de nu felande: sanguis. och unguis; vid. denr
na sistnämnda regel väcker det i öfrigt förundran. att i den
alfabetiska förteckningen finna ord, som saknas: i: den rimmade
regeln, nemligen annalis, callis, glis sanguis och unguis. -
Sid. 52 säges att konkreta på: io äro mask.; detta är
blott till. en del sannt, ty just de mest -brukliga konkreta på
io: äro: fem. oratio, legio; nalio, regio. . Förbållandet är föl-
jande: af ord på io äro de. fem., som härledas af adjektiva
och verba: större delen af dessa slutas på sio (xio) och tio.
Ref. skulle. derföre hafva, velat gifva regeln följande lydelse:
ord på io äro mask. utom följande, som äro fem., nemligen
orden på sio, (xio) och tio, samt dessutom legio, regio, opi-
nio. och concio som också ursprungligen hetat contio, quasi:
ceonitio). Den torde då vara tillräckligt fullständig för ny-
börjaren. Rältast bade det visst -varit att-säga, det de subst.
på io äro fem., som komma af verba och adj., men man får ar
ej. af gossen begära, att han skall utleta; det-t. ex. legio <
kommer af lego, regio af rego etc. | säs ndik
Frey Lo SA:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
