Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [1] Kühner, R. Latinsk Grammatik med inflätade öfversättnings-uppgifter samt en samling af Latinska Läsestycken jemte Ordförklaringar, efter 4:de Original-upplagan på svenska bearbetad af Joh. M. Wimmerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
Sid. 56. Förteckningen på maskulina på x börda betyd-
ligt förkortas, ty hvad gagn har lärjungen deraf att han vet,
att så sällsynta ord, som Onyx, varix, calyx, coccyx, ovyx,
tradux, bombyx och sorix äro mask.? Förtjente dessa ett
rum, så borde ock phoenix finnas der. I stället för att i den
sednare bälften af samma regel uppräkna en mängd mask. på
ex borde förf. bafva sagt, att ord på ex äro maskulina och
såsom undantag anfört de brukligaste af de få med denna än-
delse förekommande feminina, nemligen, nex, prex (obr. 1
nom. sing.), lex, supellex ch fex (fex); derigenom hade re:
geln blifvit af en vida större praktisk ativändlar het, än den
nu är genom uppräknande af en hop sällan förekönitadde
maskulina.
Sid. 58, $. 59; härvid är att anmärka: ord på a finnas
egentligen ej i 3:dje deklination, på sin höjd ord på ma (alla
grekiska): orden på en äro mask. utom de, som äro bildade
med härledningssuffixet men: nomen, carmen, lenimen 0. s. v.
(om oscen såsom mask. och fem. samt gluten och dylika så-
som neutra förtjena någon uppmärksamhet, må de särskildt
anföras) > på eC Sn t a as ÄN SE och caput’ SE förtje-
mask. och fem. som såsom helle.) hvilka derföre må särskildt
angifvas i stället för att på dem bygga en öfverflödig regel.
Sid. 62 har utgifvaren gjort ett tillägg om verböts ger
nera, hvilket i likhet med den massa grammatikaltermer, som
sid. 179 f. äro tillagda, smakar alldeles för mycket af tysk
”Wissenschaftlichkeit och Grindlichkeit”, hvadan vi anse det
för fullkomligt obehörigt. Allraminst böp en nybörjare plå-
as med inlärandet af en hop dylika termer samt afdelningar
och underafdelningar, som, i det de kantänka bevisa grund-
lighet, tillika utvisa, att många bland våra pedagoger ej kän-
na, ellér åtminstone ej Huhjenta Magers sats: ”Es giebt keinen
gröszern Feind der Grändlichkeit, als Grändliehkeit zur Un-
zeit”, eller som Diesterweg säger: ”Zu grosze Gräunlichkeit ist
das Grab eines guten Unterrichts.” Bebhöfligt var deremot det
tillägg, som utgifvaren sid. 65 gjort om Conjugatio periphra-
slica såsom en utvecklike af hvad förf. sagt i $. 35. Anmär-
kas kan dock emot den ”föllständiga ’uppställdingen ”altt ama-
turus’ fi och fueram fattas deri.
Sid. 122 är såsom perl. af mereri blott anfördt meritus
sum: det borde dock ej vara förf. och utgifvaren obekant, att
merui oftare nyttjas. Se Reisigs Vorles. s. 248 med Haases
anmärkning dertill.
Sid. 146. " Vid frendo upptages med Georges och äldre
lexikografer perfektformen frendui. Zumpt har frendi;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
