Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Thomsen, Grimur. Karaktäristik öfver den Isländska Litterturen (öfvers. af C. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
på de sednaste tiderna sett en väldig mängd böcker, hvilka
ingen litteratur tillhöra, och som i nödfall endast kunna räk-
nas till den stora ”Weltliteratur”, detta nya Babel, som det
är förbehållet vår makalösa tid att bygga på.
Det nittonde århundradets kosmopoliter hafva uppgifvit
många skäl, som kunna vara antagliga, för möjligheten och
önskligheten af ett slikt litterärt tillstånd, hvarunder skrifter
på hvilket språk som tänkas kan, i anseende till innehållet
läte sig läsas och uppfattas med lika kärlek och lika fullstän-
dighet i hvarje land, hvilka lika mycket ansloge hvarje publik
och hvilka alldeles saknade det nationellas modermärke; det för-
stås, att de allenast först skulle blifvit öfversatta på det lands
tungomål, der de för tillfället skulle läsas. Med andra ord:
de hafva uppgifvit antagliga skäl för ett så beskaffadt littera-
tur-tillstånd , att all egendomlig lyrik bade bortdunstat, stäm-
ningen hade blifvit fullkomligen enahanda och allt nationellt
färgspel upplöst i :kosmopolitismens grått-i-grått.: De säga:
bokhandeln skall komma att florera, författarne tilltaga i an-
tal och deras honorarium tillväxa, ty läsare och köpare skola
ju fördubblas i den omätligaste proportion. Såsom hvar och
en genast vid första ögonkastet ser, så hvilar denna åsigt blott
på praktisk beräkning, på aktie-raseriets ihboliga grundval.
Det är likväl blott det eller de folk, som för den eller den
tidpunkten innehafva bägemonien i verlden, hvilkas litteraturer
tillika kunna få namn af verldslitteraturer. - Dessa folk skola
också framdeles deruti komma att stå 1 spetsen för de öfriga,
hvilka, sedan de först hafva bortkastat sin nationalitet och
hafva gått in på det kosmopolitiska litteratur-förslaget, icke
skola behålla något annat qvar, än matta efterapningar af
främmande och OM tlonall skrifter. - Och likväl är hvarje för-
fattare en Anteus, för hvilken det gäller att hålla sig till na-
tionalitetens fasta grund; blott så länge är han oöfvervinnerlig,
men släpper han honom, så är hans styrka bruten. Hvad göra
då nu i detta afseende de folk, hvilka historiens och civilisa-
tionens spira för närvarande tillbör: Fransmän, Engelsmän och
= Tyskar? De äro alle nationella, särdeles de sökande, och
just dymedelst locka och tvinga de andra folkslag till efter-
bärmning; men folken missförstå dem, ty stället för att häfda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
