Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Thomsen, Grimur. Karaktäristik öfver den Isländska Litterturen (öfvers. af C. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
måste hafva något närmare reda på det bhusliga och familje-
lifvet, mannens förhållande till qvinnan och hela det medbor-
gerliga tillstånd, hvaruti det nordiska lynnet visar sig i alla
sina afdagringar. Då skall den sannt nordiska nationalitetens
lyriska egendomlighet för hvarjom och enom framstå i klaraste
dager, och man skall med förvåning finna, huru litet Nordbon
i sjelfva verket har förändrats, bara först nutidens mask, sam-
manväfd af efterhärmning, tillgjordhet och förställning, blifver
bortkastad. Huru skulle vi eljest förklara den både förut och
efteråt okända hänryckning, med hvilken Oehlenschlägers nor-
diska diktalster, efter dåtidens vittnesbörd, mottogos, denna
kärleksfulla vördnad för siaren, som i den: aflägsna forntiden
såg nutidens kärna och i nutiden häfdade en plats för fornti-
dens herrligaste skatter? :
Det är kändt, att nästan alla litterära minnesmärken, som
angå Nordeas häfder och skaldskap, att nästan alla de källor,
utur hvilka kunskap kan ösas om det nordiska folklifvet, la-
garna, bruken och sedvänjorna o. s. v.. med ett ord, om hela
den nordiska andan och karaktären, icke blott äro skrifna på
det språk, som nu fortlefver på Island allenast, men att de
också der äro författade. Således är det till denna litteratur,
som den moderna Norden måste taga sin tillflygt, om det på
nationell väg. vill återfödas i litterärt afseende. Det är natur-
ligt, att man väl här och der skall påträffa en anstrykning af
det, som vår förfinade tid kallar råhet, då hela denna litte-
ratur tillhör en längesedan förfluten tid, hvilken ännu icke till
fullo bunnit blifva genomträngd af kristendomens förmildrande
inverkan , och då hon för det mesta rör sig omkring händelser
och åsigter, som ligga ännu längre tillbaka i tiden. Härtill
kommer dessutom, att kraften: är: bennes bufvudelement; men
för honom är det eget, att han icke alltid låter sig instängas
inom barmoniens landamären., utan stundom spränger dessa så
väl som alla andra skrankor. Sluteligen bör man ihogkomma,
att, ehuru en viss gifven tid blifvit så missvand, att den icke
tål djerfva: talesätt, det derför icke är sagdt, att dessa i och
för sig sjelfva öfverskrida skönhetslinien; det gäller härom;
att ”kyska öron icke tåla vid att höra, hvad kyska sinnen och
hjertan tänka och känna.” Och om nu så vore, så kan ju vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
