Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Thomsen, Grimur. Karaktäristik öfver den Isländska Litterturen (öfvers. af C. S.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
som nämndt är, en abnormitet, och ekuru Åke-Thor nog sväll-
de af gudakraft och NN så öfverfölls han dock aldrig af
bärsärkaraseri. ;
Om vi betrakte mannens förhållande till qvinnan, så blir
Nordboens ethiska öfvervigt öfver den sydliga klassiciteten oss
ännu tydligare. I Norden var qvinnan fri och intog en värdig
ställning i förhållande till mannen. I Grekland var hon träl-
"inna och hennes bestämmelse inskränkte sig till — att föda
barn. I Norden var hon mannens rådgifverska och vän, och
på samma gång hans maka och Valkyrja: hon uppmuntrade
honom förrän han gick i striden, skötte och vederqvickte ho-
nom när ban sårad kom tillbaka. Ynglingen kunde icke der,
som i Grekland, gå åstad och köpa sig en hustru, likasom man
annars tillhandlar sig en häst; ban måste fria på ett höfviskt
sätt, bevisa sin börd och sina bragder, och frieriets lyckliga
utgång berodde till en stor del på möens egen vilja; likaså
var det ock allmänneligt, att äktenskapen här i forntiden först
ingingos efter förutgången längre bekantskap, i stället för att
man i Grekland gick åstad och gifte sig som till ett annat
hvardagsärende. Der var också äktenskapsskillnvad lättare att
åstadkomma, ty mannen kunde helt enkelt förskjuta sin hustru;
i Norden var det deremot snarare bustrun, som kunde upp-
häfva en äktenskaplig förbindelse, med hvilken kon af en eller
annan orsak var missnöjd. Men den gamle Nordboen var ock-
så kysk; deraf hans aktning för det andra könet: det gäller
om bonom, hvad Tacitus säger om Germanerne, att han från
vaggan till äktenskapssängen icke hade någon kännedom om
vällasten. Derföre måste också hans hustru för bonom hafva
ett högre värde, än för den i hvarjehanda älskogs-mysterier
så tidigt invigde Greken. Derföre måste han djupare och tro-
fastare älska sitt hems goda ande, sin tröstarinna, som bered-
de houom en vederqvickande hvila i en obefläckad äktenskaps-
säng, när han stridstrött återvände från ledungsfärd och bar-
dalekar. Samma kärlek förband också qvinnan med honom;
hon aktade mannen och älskade maken, ja! tog honom stund-
om till sitt föredöme: man finner icke få qvinnor i Nordens
sagoskrifter, som visa både ett manligt mod och själs-adel,
som dristigt bandlande deltaga i lifvets skiften. Men man fin-
te
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
