Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [3] Björling, C. O. Den Evangelisk-Lutherska trosläran, systematiskt behandlad. Första Delen. Förberedande studier till Dogmatiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
hos dess bearbetare alt hålla sig uppe på höjden af tidens
bildning.
Tredje anledningen till klander synes oss gilven gehom
förf:s bemödande att hålla sig intill den af Tyska théologien
högtbeprisade Schleiermachers definition på religion, då dess
urspröngliga väsende säges vara känsla. Begynnelsen skall ske
med det dunkla medvetslösa i menniskonaturen, är icke kär-
lek, icke helighet, icke något af hvad som är guddomligt i
menniskans andelif, utan känslan af absolut beroende, en me-
kanisk tryckningskraft.
Schleiermacher var hvarken den förste eller ende; sot äf
misströstan om religiöst lif inom tankens klara dag, drefs att,
snart sagdt, för sig och andra gömma sitt bjertas helgedom.
Rousseau gifver, ibland andra, religionen denna begynnelse:
den ’savoyardska ’prestens deism hvilade på samma grund, som
den tyska theologens kristendom. ”Jag vet aft min tillvarelse
är underordnad Guds, och att alla de ting, som äro mig kän-
da, äro ovilkorligen i samma fall. ; . .: Gehomträngd af
min otillräcklighet skall jag aldrig genom tankeverksamhet söka
Bbestämma Guds natur; utan så vida jag dertill tvingas ge-
nom känslan af hans förhållanden till mig” +). Skulle
detta ock vara religionens begynnelse, så kan det åtminstone
icke vara dess fulla sanning och verklighet. Ty denna måste
vara i ett förhållande till ’gåddomen, som på en gång belyser
och inverkar på hela den andeliga menniskan. Detta förbål-
lande är den religiösa tron, som hvarken ’begynner i den ena
eller andra af menniskans andeliga förmögenbeter, utan på en
gång ställer hela menniskan i bekännelse, i lydnad; i kärlek,
i bopp och förtröstan i förbållande till Gud. - Religiös tro är
allt, hvad detta ord innebär, tro såsom kunskap, förtroende,
trohet och förtröstan; tillhörer hela den andeliga menniskan;
ty den är andens lif; som ej finnes i blott det ena eller an-
dra ’anlaget. Skall något inom menniskonaturen tänkas såsom
en begynnelse, så är det kunskapen. Vi kunna icke tänka
oss menniskans första, ursprungliga förhållande till "Gud; -så-
som en dunkel, oredig’ aning eller dröm; emedan vi ej kunna
tänka oss menniskan såsom menniska, utan i full utvecklingaf
menniskoandens förmögenheter, och kunna derföre ej söka re-
ligionens sanning inom den blotta tillstymmelsen till imensk-
lighet.
D:r B:s allvar och öfvertygelse har oftast i utförandet
undvikit följderna af dessa eftergifter; och Iemnat ett arbete,
lärorikt och läsvärdt för dem, som önska kännedom om dessa
>) Emile, Leips, 1762. T. 3. p. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
