Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [3] Björling, C. O. Den Evangelisk-Lutherska trosläran, systematiskt behandlad. Första Delen. Förberedande studier till Dogmatiken - [4] Tempelförgården. Några blad ur det Eviga Lifvets Bok, öfversättning af Engelbrecht Rancken. Andra förbättrade upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
frågors behandling i denna tid. "Det måste vara så mycket
mera välkommet, som i sednare tid af svensk hand ingen ut-
förligare "skrift utkommit, som omfattar alla hithörande ämnen.
Det står i värde framför eller i jemnbredd med nyare Tyska
skrifter i samma riktning. Och det förtjenar så mycket större
uppmärksamhet, som bvarken embetspligt eller utsigt på vinst
understödt eller lifvat den otröttade arbetshåg, hvilken endast
kärlek till saken sjelf kunnat bos förf. uppehålla. I SATA:
[4] Tempelförgården. Några Blad ur det Eviga
Lifvets Bok. Öfversättning af Engelbrecht Rancken. Andra
förbättrade upplagan. Stockholm, Zacharias Heggström, 1847.
(Priset: h. 1 rdr 24 sk. bko i Landsorten som i Stockholm).
Att detta arbete icke saknat lifligt deltagande å svenska
allmänbetens sida, tyckes genom bebofvet af en ny upplaga
vara ådagalagdt; att det förtjenat och förtjenar ett sådant del-
tagande, tvekar ref. ej att yrka, om ock en och annan betänk-
lighet bos honom rört sig, ej mindre i afseende på anlägg-
ningen af det bela, än i afseende på åtskilliga förekommande
detaljutvecklingar.
Författaren (D:r Joh. Christ. Aug. Heinroth) står, såsom
det synes, på en evangeliskt kristlig ståndpunkt och har i den-
na skrift gjort till sin uppgift att till samma ståndpunkt upp-
lyfta sådana sinnen, hvilka, ännu icke fattade af, eller rent
af vända ifrån kristendomens positiva, egendomliga lif, likväl
ej sakna sinne för det sannt betydelsefulla i det naturliga lif-
vets företeelser. Af detta syftemål torde nöjaktigt förklaras,
hvarföre till utgångspunkt för den första afdelningen, som bär
öfverskriften: ELefnadsvishet, tages just ”Glädjens lag.” Me-
ningen är icke att uppböja denna, i sin allmänhet, till prin-
eip för den sanna lefnadsvisheten. En dylik ecyrenaisk åsigt
vore föga förenlig med andan af den religion, hvilken högst
ställer helighetens ideal och för dettas uppnående fordrar för-
sakelse ofta af den glädje, som mest tjusar och lockar det
naturliga menniskobjertat. Nekas kan väl-ej i alla fall, att ge-
nom denna utgångspunkt det hela får vid första påseendet en
för strängare sinnen stötande, för slappare vådlig anstrykning
af evdemonism. Dock.tro: vi oss kunna med fog påstå att
detta onda under utvecklingens fortgång korrigerar sig sjelf
på ett öfver bufvud tillfridsställande sätt. En tankeprocess full
af kärlek, klädd i en lefvande fantasis drägt, leder läsaren o-
förmärkt, men skickligt, från den ståndpunkt, på hvilken han
blifvit fattad, till den bögre, på hvilken förf. vill försätta bo-
nom. Glädjens lag, sådan den framstår på det naturligt mensk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
