Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - F—ll, A. Om Tilltals-Pronominer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
sjun-kit , loc-ket, tun-ga, in-gen. Ej nog alt detta, som till
sin grund vanligen förbises, är menligt vid första läsöfningar-
ne, utan: det vållar ock missförstånd samt falskt uttal af
många ord. Huru ’ ofta- göres väl nybegynnaren uppmärksam
på orsaken, hvarföre r får annat ljud i äro, än i-oro? Märk-
värdigt är att de som, utan ortografiska reglor eller vant
öga, följa blotta gehöret, verkligen befinnas , undvikande nyss-
nämnda missförhållande åtminstone med föregående stafvelsen,
skrifva konsonanten dubbel, t. ex. tanckar, läingge, sanning-
gar; med fullt ut:lika mycken rätt som f i slikt fall plägar
fördubblas genom v, t. ex: bref, brefvet... På samma sätt som
inuti - ett: ord sammanstående stafvelser gripa öfver uti hvar-
andra, så måste ock den konsonant; hvarmed ett föregående
ord slutes, genom en sorts efterklang hinna till och likasom
förlora sig uti en begynnelsevokal af-det- nästföljande. Hit
bhörer den 8. k. sammansläpningen i Fransyskan, hvarigenom
det är allmänt att en slutkonsonant i talet sålunda dra-
ges öfver. I skrift bör ett ord -ieke’ så lätt: kunna gro
fast. vid ett annat, i anseende till den beständiga omvexlin-
gen af sammanträffande ord. Händer det likväl att konstruk-
tionssättet ofta förbinder tvänne ord af den ifrågavarande be-
skaffenheten , så finner man att äfven här den fatala konsonan-
ten omsider . innästlar sig med det följande. Så säger folket
den nene, den nandre, och sedan örat blifvit väl vant där-
vid, tåles äfven de nandre, och-slutligen blifver denna form
vanlig. efter hvad ord som helst, inga nandra, flere nandra
0. sS. v. ’ Vinner därtill" denna lösaktigbet understöd i allmän
skrift, slår snart den öfverflyttade bokstafven djupa rötter.
Det är således ingenting mindre än underligt om, sedan än-
delsen för 2:a pers: plur: af. verbernå blifvit -en, denna kom
alt. öfva inflytande uppå uttalet af det efterföljande pron. J.
Man må. nu hafva sagt t. ex. hören J, hafven :J, saden I;
viljen J, eller, genom synkopering, hörn, hank; sant,
vilnI,.så kom 1 alla händelser” detta n att niga för I; och
NI vardt. Rom: så en Grammatiker, Sahlstedt, och upplyft
tade batarden. Denne. eljest af svenska språket högt förtjente
man introducerade detta Ni utivår Grammatik med följ. lukvlenta
anmärkning: ”Af höflighets ’bruky tiltalar man icke någon med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
