Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - F—ll, A. Om Tilltals-Pronominer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1354
Du, utan brukar i det ställe secunda persona pluralis J, på
samma sätt som FEransosernas V ous. Men som detta gniällan-
de I är obehagligt, och låter lika med preposition I, in: har
man begynt at säga Ni: hvilket ock så väl af dagligt tal, som
af högres myndighet i skrifvande, är befästadt.” Månne väl
då prepos. i är mindre ”gnällande”, och icke med lika stort
skäl skulle kunna få någon konsonant sig föreslagen? Andra
hafva tvärtom anmärkt; "att en viss rynkning på näsan, som
gerna vidlåder det distinkta uttalet af stafvelsen ni, ej är
synnerligen ’ egnad att göra ett sådant ord behagligt, och att
det redan härigenom fått sig anvisad sin plats vid föraktligt
tilltal. Ibre, hvilken utgaf sitt Glossarium samnia år (1769)
som Sahlstedt ’sin grammatik, beledsagar framställningen af
pron.: J- med följ. omdöme: ”Vulgus pro hoece J, ni usur-
pat, exinde, ut auguror, quod adjungi soleat secunde per-
son verborum, que in n exit: E.g. tron J, sägen J, quod
male divisum sonat tro-ni, säge-ni.” Detta n får således
för ingen del förblandas med sådane inskott som det grek.
Ny efelkystikon, hebr. Nun epentheticum samt likartade eufo- a
niska mellanljud i hvarje språk. Dessa’tjena till att mildra
missljudet af hiatus, och försvinna såsnart vokalsammanstöt-
ningen upphör. -Latinarne sade prodesse, men: prosum, ej
prodsum. Med ni Ni åter är samma förhållande som om
Tyskarne skulle säga lobet tihkr, oeh sedan tihr lobet. Men
utom det att deras Linguvister visst icke skulle godkänna en
sådan tillsats, har en stum konsonant, sådan som t, icke så
lätt att meddela sig. Alltså kan Ni på sin höjd kallas en
biform till J; då det vidhäftade » är en förskämning, är
blotta skuggan af den tillsvariga verbaländelsen. Det är ock
just med -undanträngande af den äkta formen, eller under
fullkomlig synonymitet, som ordet Ni på åtskilliga orter kom-
mit i stadgadt bruk. Ty det är redan allmänt utbredt i
Mälare-provinserna , och har vidare inträngt uti Dalarne och
södra delen af Norrland, äfvensom uti nästan alla rikets stä-
der. På: enstaka ställen, såsom Rättvik i Dalarne, brukas
likväl: ännu alltid det orubbade J. Likaså af allmogeni Öster-
götland, Vestergötland, Småland, med ett ord, i hela Göta
land, ända ned till Falsterbo: icke så som skulle formen Ni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
