Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - F—ll, A. Om Tilltals-Pronominer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
där vara alldeles oerhörd; men frågar någon efter, om denna
någonsin brukas, händer det att svaret blifver:; ”jo, när man
vill vara ovettig,” Hade blott samma verbaländelse kommit
till stånd i Göta-dialekten, så skulle icke det nydanade pron,.
kunna förefalla denna så vidrigt. I Jemtland och Herjeådalen
ljuder ordet Dö eller Dä, med motsvar. possessiv däckan.
Ut: Ångermanland och Vesterbotten heter det Ji (somligstädes
med prodare vokalljud, nästan Jä), således fullkomligt öf-
verenssltämmande med den urmodiga Engelska formen Ye,
och easus obliqui däraf, der, fortfara äfven att brukas icke
" blott i Upland och Södermanland (just där den heterogena
nominaltivformen lättast vunnit insteg!), utan äfvenledes i
Norrige och Danmark. Sådan är ock sjelfva den urgamla
skepnaden af detta ord, som i Isländskan skrifves per (läs:
thjär), Gammal- Saxiskan gi. Anglö- -Saxiskan ge. Holländskan
gy, Polskan jei, Littbauiskan jäs, Gammal- Preussiskan jous,
Götiskan jus, Sanskrit yayam; hvilket allt tillkännagifver, att
J (y eller g med enahanda uttal) såsom begynnelsekons. eger
urminnes bäfd, och således, om någon sådan eljest anses be-
höflig, bar att börda sin plats. Men nu bar man af den om-
ständighet, all det gemenligen är Nominativen som följer inpå
2:a pers. al verbet, låtit förleda sig till en inkonsequens , i
det man på denna kasus låtit Jia an inverka, medan i
de öfriga antiogen behålles det ursprungliga j, eller ock vo-
kalen stället noken (nom. ni, ace. jer eller er). Nämnas må
dock, att man verkligen får höra barn säga t. ex. ”Får jag
gå med Ner bort?”
Återstår alt tillse, huru sednare grammatici förfarit med
det Sahlstedtska pronomen. I Svenska Akademiens Språklära
uppställes (sid. 124) Ni rentaf såsom nom, sing., motsvaradt
af J såsom nom. plur. Så bar och Moberg. "Tvärtom finna
vi andra, t. ex. Broocman, följa Sablstedt och hänföra det
till numerus pluralis. Andra ändtligen, såsom Boivie och
Fryxell, anföra det såsom både sing. och plur. (likasom for-
men vid numerus-bestämningen platt intet hade att betyda!).
Tullberg och Ek hafva aktat sig för att ens vidröra ordet.
En alldeles egen åsigt visar sig hos Almqvist, då han fram-
ställer denna ordform såsom företrädesvis tillkommande genus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
