- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1848 /
138

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - F—ll, A. Om Tilltals-Pronominer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

Prof. Ödmann tilltalade hvarje Student, samma J som än i
dag i st. f. titel -begagnas i officiella skrifvelser, t. ex. från
Rogeringen till en Landsböfding: och vi skola medgifva , att
detta är ett äkta bruk af pronomen. Förfoga vi oss åter till
Upland , och höra huru dess allmoge sinsemellan ’brukar sitt
Ni (samma Ni som i diktens verld och i Svenska Akademien
begagnas i st. f. titel), men med Han och Hon alltid prono-
minerar en ståndsperson; eller vända vi oss till andra aflägs-
nare landsorter och mötas af samma Han; eller gå vi ända
till Danmark och blifva underrättade, att det först var vid
Holbergs tid som De därstädes kom i bruk såsom böflighets-
pronomen: så skola vi ana, alt det gifves en period, då 35:e
personens pron. inträder såsom det högsta vid tilltal. Där-
med hafva vi dock icke funnit detta De inom Sveriges g grän-
sor, invänder man. Jo det finnes: det beböfver ej UaS.
ty det har infört sig sjelft. För att icke tala om ön Hven,
så förekommer det åtminstone på hela vestkusten af Skåne;
ja någongång har det blifvit observeradt i sjelfva Svea land.
Somliga tro äfven att Jemtländningens Dä hörer hit; men
tydligen står äfven detta i förbindelse med det Isländska pér,
och må icke förvexlas med 53:e pers., som därsammastädes
kar sitt egna ord, Dem (uttaladt: dumm). Men, att vi nu
må lemna folkspåket, samma De återfinnes såsom tilltalspron.
i allmänt tal och skrift. Det gifves i svenskan, likasom i an-
dra språk, åtskilliga talesätt, i hvilka appositionen drager till
sig subjektet i geniliven, eller likasom, i st. f. att stå bred-
vid, träder in uti detta (ett attraktions-förbållande, som i visst
afseende påminner om Hebreiskans status constructus); och
särskildt må observeras detta bruk, såsom vid de abstrakta
titllarne, i förening med pronomen, bvilket då måste uttryckas
i possessiv form, så ofta ingen annan genitiv förefinnes af den
personala. Sådane uttryck som Den stackars mannen, Lidköpings
stad, Din dåre (= Du dåre), Edra skälmar (= J skälmar),
Hennes Nåd, Ers Högvördighet, äro att förklara i öfverens-
stämmelse med t. ex. dessa latinska sammanslällningar: Festus
dies hominis (”en bögtidsdag till karl”, jovialisk man), Fabula
composita Folsci belli (Völskei kriget, en simulacre), Urbs
Pataviv (staden P:um), Beneficium legis (lag som är en välger-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 13 01:32:29 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1848/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free