Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [8] Herr J. A. Hazelii skrift om Läroverksfrågorna, granskad af en gammal Skollärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
vudsaken torde dock kunna: så lämpas,; satt. .det mesta varder
besvaradt.
—- Sedan en yngling bunnit till den ålder ömkejog 15 är, 3
något förr eller” sednare, allt efter som hans anlag: tidigare
mogna och antaga en bestämd riktning), att: blifvande” vitae
enus kan och måste bestämmas, och" detta befinnes sådant,
att han dertill icke kan förberedas vid de allmänna skolorna;
måste för detta bekof’ särskilda real- och tillämpningskolor
finnas. Funnos sådana, skulle de allmänna skolorna endast om-
falta de begge bildningslinierna, den lärda och den borgerliga,
hvilka icke behöfva skiljas förr, än lärjungarne hunnit till of-
vannämnde ålder och utvecklingsgrad. Dittills kunde man i
skolorna endast hålla sig till de läroämnen, som böra till er
allmän bildning och äro nödvändiga under hvilka lefnadsför-
hållanden som helst. Hvad realia Stälköddier torde man lätte-
Ligen derom komma öfverens. Bland språk kunna alla, utom
det egentligen lärda och läroståndet, undvara de österländska.
Ingendera bildningslinien vill utesluta tyska, fransyska och
engelska. Återstår nu latinet. Vågade man utesluta detta 4
å 5 år, hvilket väl icke vore så farligt, helst om under tiden
got fransyska lästes, hvarigenom lärjongarne förbereddes på
latinet, och man derjemte, då detta skulle begynhas, ginge en
medelväg , så att jemte explikationsöfningar endast formläran
och så mycket af syntåx, skriföfningar och Iokutioner öfvades,
som är nödigt för att rätt förstå lättare latinska författare —
om man med ett ord öfvade grammatik, skrif- och talöfnin-
gar ungefärligen efter HRuöhnerska- methoden-éndast-såsom m e-
del: för att lära läsa: och: förstå - latin, hvilket Horde anses
såsom: ändamål, så skulle tillsvidare pluraliteten: af lärjungar
och målsmän : hafva: föga att invända: mot latinets: läsande; Så-
lunda » skulle: skolan: göras gemensam: för: alla: under de: fem
första: åren: och : derutöfver. –Modersmålet - lästes: då ensamt. i
förstacklassen.,; tyskan tillkomme i den andra, fransyskan:i den
tredje; engelska-eller, för dem som redan: nu ville bestämma
sig:för den: egentliga: lärdomsvägen , latin: i. den: fjerde. Från
deras: ståndpunkt , som jemte förf.. försvara den; gamla ämnes-
ordningeny: vet ref. intet skäl af vigt att anföra bäremot, utom
vådan: för den: lärda hnien att. så länge uppskjuta med latinet.
Men:: denna :: vådac är: mera: inbillad än; verklig. : Följden : vore
visserligen; att antalet af dem; som i yngre: åren: läst latinsk
gramniatik; blefve ringare.. Men de egentlige latinarne skulle
hvarken: blifva isämre:’ eller färre. - Ref. känner godas ja! till
och med utmärkta latinare, som begynt med: detta» språk vid
14 3. 45-års ålder och derutöfver. :Gossar, som tillbragt nå-
gra! år i apologistskolan,- hvilken nära nog motsvarar de tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
