Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [8] Herr J. A. Hazelii skrift om Läroverksfrågorna, granskad af en gammal Skollärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
icke skett, måste ref:s yttranden erkännas såsom sanna, så
mycket mera som de grunda sig på speciell bekantskap med
ställningar och förbållanden vid ifrågavarande skola.
Inom klass-systemet skola icke synnerliga olägenheter upp-
komma af ynoglingarnes olika naturgåfvor och deraf följande
olika framsteg, emedan, enligt förfs förmenande, ”de olika
förmågorna så småningom maka sig fillsamman, att den ena
årsflyttoingen till det mesta består af ynglingar med utmärkta
hufvuden och kunskaper, den nästa af idel medelmåttor.” Hvar
och en inser att en sådan ”sammanmakning” är tillfällig; och
att icke ofta motsatsen måste inträffa. I alla fall tror ref. att
der en sådan likställighet inom en årsflyttning eger rum; har
den icke så mycket uppkommit genom sammanmakning, söm
mycket mera deraf, alt när trögheten blifvit rådande öf-
ver flertalet, så smittar den af sig äfven till de öfriga. Hvil-
ken olycka är det icke då för en gosse, med hvilken något
kunde uträttas, alt blifva ett offer för kamraters dolskhet!—-
Men äfven i bästa fall, om lärjungarne inom samma ärsflytt-
ning äro af naturen lika väl utrustade och lika flitiga i all-
mänhet, så kan dock detta oaktadt den största olikhet förefim-
nas i särskilda ämnen. Hafva nu några lust och förmåga till ha-
stigare framsteg i klassiska språk, andra i moderna, andra i
mathematik o. s. v. så kunna de väl sammantvingas på samma
bänk, men huru de med något slags frihet skola ”maka sig
tillsamman”, är obegripligt.
Förf. bar väl upplyst, att skolans kunskapsprof möjli-
gen kunna så inrättas, att de blifva tillförlitliga. -Deremot
har det icke lyckats honom att bevisa, att dessa prof, sådana
de nu äro, verkligen medföra full garanti, än mindre har
han kunnat ådagalägga, buru full rättvisa må skipas vid de
allmänna årsflytiningarna. Ref. hänvisar bär till ”Betänkandet
i Läroverksfrågan”, infördt i denna tidskrift 1845, häftet 4,
sidd. 19—23. De der yttrade skrupler qvarstå ännu orubba-
de och outredda.
I sammarhang härmed något om Studentexamen. Förf.
bar i en monegrafi för några år sedan förklarat sin missbelå-
tenhet med denna examen. Nu vidrör han i en not följderna
deraf i stränga ordalag: ”Af det stora antalet odimitterade
Kan skönjas, huru skadlig Studentexamen varit. . . . Icke en-
dast undervisniogen led dersp utan diseiplinen blef svårare att
bandhafva. Disciplinen var förut lätt, ungdomens uppförande
oklanderligt; undervisningen var på vägen att förbättra sig.
Men Studentexamen kom, och likasom med ett trollslag var
allt förändradt.” Att vid katbedralskolan i Upsala en så led-
sam förändring försiggått samtidigt med eller kort efter nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
