Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [16] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
4. En väsendtlig förbättring & det Franska lärareståndets
bildning och lönevilkor., samt 3
5. Några strödda underrättelser.
M 1, utgörande inledning till och "program öfver sjelfva
Tidskriften, och derjemte behandlande en vitalfråga för skol-
mannen, förtjenar synnerlig uppmärksamhet. bLäsaren får här
veta, hvad pedagogiken icke är. Att den nämligen icke är
”något obskurt och mörkt otyg, som står i sammanhang med
småstädernas pedagogier”, — icke heller ”får sättas i förbin-
delse med de pedagoger, hvilka, slafvar till professionen, i
den Grekiska och Romerska verldens städer ledde barn i
skola”, — ”icke någon blott och bart godtycklig empiri, hvil-
ken på sin höjd kan utbildas till en skickligbet, en konst.”
Eburu ”individen vid sin utbildning har att tillryggalägga en
väg, analvg med den, hvilken slägtet före honom fulländat”,
och ehuru ”det bögres, det egentligen menskligas successiva
utbildning och seger”, såväl bos slägtet som individen, ”är
just uppfostran i ordets vidsträcktaste bemärkelse, så är dock
icke pedagogiken ”en vetenskapernas encyklopedi, som skulle
inbegripa all kultur och alla vetenskaper”, — icke heller ”en
scientia scientiarum, åt hvilken borde inrymmas det högsäte,
hvilket tbeologi, filosofi eller statsvetenskap i andras tankar
intaga.” — AÅAfven folk och stater och deras styrelser taga
del i mensklighetens uppfostran, och sjelfva staten är en
uppfostringsanstalt, dock ”är statens pedagogik för vid och
obegränsad för att vara pedagogik i egentlig mening.” Vi-
dare får läsaren veta, att pedagogik ”är läran om uppfostran”,
— att den icke är en blott konst eller skicklighet, utan äf-
ven elt system, en vetenskap, på en gång praktisk och theo-
retisk, — den har således rätt och befogenhet till en plats
inom vetenskapernas samfund.” — ”Menniskan, den enskilda
menniskan, men med dess allmänt menskliga egenskaper, med
den högre mensklighet, som den skall framkalla till lif och
verksamhet, är uppfostrans föremål och det förnämsta huf-
vudstycke inom uppfostringsläran, hvilket bör kännas och
studeras.” — Såsom praktisk och theoretisk vetenskap kan
pedagogiken jemföras t. ex. med medicin, agrikultur, bergs-
vetenskap. Dessa samtliga förutsätta nödvändigt andra veten-
skaper, som deri hafva deras användning; men ingen förnuftig
menniska lär påstå, att dessa sednare vetenskaper derföre ut-
öra de förra eller ens äro väsendtliga beståndsdelar deri.
uturvetenskaperna äro för medicinen ett väsendtligt under-
ag; men aldrig bafva ännu botanister eller zoologer, entomo-
loger eller mineraloger blifvit ansedde för läkare eller deras
vetenskaper för delar af medicinen sjelf. ”Bergsvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
