Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [18] Wennberg, Fr. Anthologia Latina, en samling af valda stycken utur Latinska Skalders arbeten, med phil., mythol. och hist. anmärkningar, till skolornas tjenst utgifven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
kring en tredjedel af boken, hvars sista blad utgöras af ett
”Namn-register.”
Chrestomathiens värde beror naturligtvis ej minst af ”an-
märkniogarnes” beskaffenhet. Dessa sakna också icke sitt vär-
de, oaktadt åtskilliga påminnelser vid dem torde kunna göras
utan obillighet.- Vi vilja exempelvis genomgå anmärkningen 4,
eller den till ”Creatio mundi.” Om vi dervid gå nog strängt
och pedantiskt tillväga, torde både förf. och läsaren sådant
ursäkta på räkningen af vår ofullkomliga kännedom om -bvad som
rörande en dylik commentarius är lagom för elementar-un-
dervisningen.
Vid ö:dje versens ”quem dixere chaos” gör författa-
ren i en not en god reda för, hvad begrepp de gamle fästa- -
de vid uttrycket chaos; men månne ej vid ordet ”quem” nå-
got bort sägas till ledning för nybegynnaren, som säkert kom-
mer i förlägenhet, huruvida ban må hänföra relativet till ”vul-
tus” eller ”orbe” i föregående vers? hvarvid tillika kunnat
meddelas en vink om det varierande latinska bruket af pro-
nomen relativum. ’Anmärkningen 2’ utgöres af en öfver-
sättning af ordet distordia" ”olikartäde” » hvilken bvarken är
follt adequat eller rätt behöflig. Lärjungen kan ej: nog till-
hållas att flitigt bruka lexikon, som bör vara ett af de nyare
och bästa. I stället för öfversättning af ordet hade en bhän-
3)
visning till någon namngifven och god grammatik, rörande
pluralen af tredje deklivationens säjektiv med två ändelser,
varit tjenlig. — Anm. 5. ”Eodem” förklaras med: ad eun-
dem locum; bör vara: ix eundem locum. Congesta förklaras
med tillägget ”scil. sunt”; bör vara: erant; ty här betecknas
icke en handling, ett skeende, utan ett redan då be-
fintligt tillstånd. — Ann: 4. I G6:te och 7:de verserna
sjunger Ovidius: |
-Nullus adhue mundo prebebat lumina Titan;
Nec nova crescendo reparabat cornua Plioebe;
Förf. förklarar nullus med: nullus erat, qui . . .> och andra
versens latinska motsvarighet med: nec erat Phoebe, que...
Detta må vara, ehuru förklaringen icke varit alldeles nödvän-
dig. Men huru skall gossen veta, i hvad modus relativets
verb bör sättas? Det kan nämligen heta antingen: qui prebet
elier qui preberet. Men huru kan gossen bestämma sig för
bruket af en konjunktiv, hvars grund ban, med ledning al
hittills befintliga ”elementar-grammatikor, knappast kan inses AVE dT
hvilken grund nämligen är den, att, då subjektet pullesfi ”,
hufvudsatsen är ett sådant, som genom sin betydelse ap
häfver sig: sjelf; så måste hvad om samma subjekt i relalv-A
satsen säges, stå, icke i dr utan i föreställnins-
Frei. IV. 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
