Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Om den historiska utvecklingen af statens idé (öfversättning från Tyskan) - V. Reproduktion af den antika statsidéen, ehuru modifierad i absolutismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
tager; så t. ex., för att endast anföra ett bevis, är staten
befogad att bestämma a hyälka böra befatta sig med veten-
Sep och konst. SAS :
Men buru kom det a sig. HE anlag statsidéen åter-
appiridde justi abs latent form? Ty: absolutismen låg dock
ingalunda i foratidens ursprungliga statsprincip.:
Vid -besvarandet af denna fråga måste man framför: allt
ihågkomma, att den moderna staten grundade sig på och ut-
vecklade sig ur feodal-staten. Denna erkände, såsom vi fun–
nit, hos monarken personen, individen. Undersåtarnes förhål-:
lande till regenten var ett helt och bållet personligt, indivi-
duelt. Undersåten svor regenten trohet och lydnad icke så-
som repressntantens af en: dr utan såsom en Benson Då nu
» sså-Öf-
nit de Te från ssllnen den anse prin-
cipen denna statsmakt på regentens person, och förkroppsli-
gade härmed statsidéen. - På. detta sätt kom alltså densantika:
statens makt, som reprodueerade sig i den moderna staten,
sedan nu en gång väl de demokratiska tendenserna blifvit öf-
vervunna, till en början monarkens person till godo. :Onck-
ligen samverkade äfven andra omständigheter dertill, bland
hvilka isynnerhet. införandet. af den romerska rätten och de
theorier om öfgerhetens makt, hvilka theologennas Hepstallt,
förtjena nämnas. RR i
— Genom Slnohai ue vann alltså den antika stålsidéen. öd
vervigten. Emellertid får man icke förbise, att denna idé
derigenom ingalunda reproducerades i sin renhet. Den antika
statsidéen åtskilde sig nämligen från absolutismen derigenom,
att inom den förra statens objekt, folket; var ett med sub-
jektet, regeringen, då deremot vid den sednare statens sub-
jekt var någonting belt annat än dess objekt: statsmakten och
folket stodo här tvärt emot hvarandra. Men denna enda åt-
skillnad var så oerhörd. att ur densamma ensam båda stats-
formernas fullkomligt olika resultater härflyta.
Inom den antika staten visar sig gndrycket mot jädividen
icke såsom despotism, emedan indixiden bär ju utgör en del
RR staten, och resp. af statsmakten. Men inom ahäcktisucn
+ befinner sig statsmakten ensamt hos regeringen, och resp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
