Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Om den historiska utvecklingen af statens idé (öfversättning från Tyskan) - IX. Slutbetraktelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
sedan göra sig gällande vid de nya ståtsinrättningarne; men
detta" lyckades endast i vinga grad, emedan regeringarne,
hvilka ännu bade makten i sina händer, höllo :sig fast vid den
napoleonska statsidéen, vid polisstaten: ja! de närmade -
till och med åter ahsolutismens statsidé. :
Men af allt detta är nu uppenbart, att hela den. nyare
tidens politiska utveckling bar arbetat på att åstadkomma
en organisk förmedling af den antika och den germaniska stats-
idéen. Staten skall icke vara den individuella frihetens graf;
men den skall icke heller genom den individuella friheten för-
lora sin kraft och sin verksamhet. Individen skall vara till-
försäkrad möjligheten af en allsidig utveckling; och staten är
så litet befogad att ingripa störande uti denna utveckling, att
det fastmera till och med är dess pligt att anskaffa de nödi-
ga medlen för dess ernående. Men den individuella friheten
åter får å sin sida icke urarta till en inskränkning eller kränk-
ning af andras frihet; så snart den gör detta, på hvad sätt
det än må ske, är det statens pligt att utan vidare inblanda
sig i saken. Statens ändamål kan derföre sägas vara ett all-
sidigt understödjande till en allsidig utveckling. Här är, så-
som vi se, den germaniska idéen af en samfällighetsborgen
upptagen, men icke, såsom under medeltiden, endast i dess
negativa, utan äfven i dess positiva betydelse. Kommunalvä-
sendet är till icke endast för att skydda, utan äfven för att
bereda möjligheten af en fri utveckling; men redan REST
den inskränkning, som är satt för densamma med afseende på
individen: staten får nämligen icke upphäfva sig till ledare af
utvecklingen, icke till individernas förmyndare, utan den har
endast att anskaffa medlen för densamma.
Men en allas allsidiga utveckling är möjlig endast genom
allas lika rättigheter och pligter — genom den allmänna stats-
borgarrätten. Härigenom är nw den individuella principens
falska riktning för alltid uppbäfd, sådan den visade sig under
medeltiden, i enlighet med hvilken frihelen var olika fördelad,
och en hvar sörjde endast för sig’ sjelf, icke för det: hela.
Genom den allmänna ’statsborgarrätten deremot känna”sig alla
icke endast: såsom medlemmar af staten, utan äfven, då de
endast genom staten: skyddas i sin frihet; förpligtade mot sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
