Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte V - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [23] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
"Nu skulle man "föreställa sig, att modersmålet ävde
vinna mera insteg i samma mån som fordringarna för latinet
sänkte sig. Så skedde likväl icke genast. Läroböcker på Tla-
tin bibehöllos ännu länge, och äfven sedan dessa utgått, qvar-
stod en mängd latinska talesätt och definitioner, eller öfver-
sattes på Svenska genom en så slafvisk imitation efter latinet,
att det svenska uttrycket blef otydligt för den, som icke kände
tänka sig, huru det hetat på latin. Men icke nog härmed.
Latinläsningens inskränkning var en följd mera af en negativ
än en positiv opposition. Man ville icke använda så mycken
dyrbar tid och kraft på latinet, men man hade icke klart för sig,
hvartill besparingen skulle användas. Häraf hände, att de prak-
tiska öfningarna i latinet uteblefvo, men tiden upptogs i stäl-
let af mekaniska öfningar i ordens böjning och härledning, af
ett ändlöst och stundom äfven nog medvetslöst upprepande af
syntaktiska” reglor och af en mängd, åtminstone för ungdo-
men, ofruktbara grammatikaliska "och synonymiska finesser.
Härpå bade nu till en början modersmålet mera förlorat än
vunnit. Ty, medan man ännu praktiskt studerade latinet,
"kunde lärjungen på detta språk, sådant det blifvit hos bonom
inplantadt; uttrycka hvad han lärt, och detta måste så till
vida vara en vinst för modersmålet, ”som latinets grundliga
: meddelning och mångsidiga öfvande bidrog att utbilda lärjun-
AN
gens språksinne i allmänbet”, och som det måste vara lättare,
att lära sig behandla modersmålet för den, som redan kan ut-
trycka sina tankar, det må nu vara på bvad annat språk, som
helst, än för den som aldrig fått lära att göra sig rätt be-
z griplig på något språk. — Tagande erfarenheten till vittne,
våge vi påstå, att man först Höder sista decenniet begynt att
på modersmålets meddelande läg gga samma vigt, som man for-
dom lade på latinets: Såsom bevis bärpå behöfve vi ju blott
nämna, att öfningarna i modersmålet inskränkt sig till öfver-
sättning från främmande språk, och att föga mer än ett år
förflutit, sedan rum för inträde vid universitetet begynte for-
dra svenskt stilprof. Härutinnan, som i mycket annat; har
tidens kraf verkat mera än lag och föreskrifter, och deraf bar
nu inträffat, att, eburu nu gällande skollag endast medgif-
vit latinläsningens inskränkning och för skolan endast fordrar
svenska språkets rättskrifning, S. 4 C. 2. 8. 2, således blott
«den lilla” delen af grammatikan, som pämnes ortbografi, och
utesluter detta språk ur förteckningen på gymnasii färoänmen.
"saken det oaktadt nu kommit derhän, att förf. sanningsenligt
kunnat sluta sin afhandling med denna träffande anmärkning:
”Den. äldre: skolans verksamhet gick derpå ut, att flytta lär-
jungen ur sitt modersmål in i det tungomål; -hvari lärdomens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
