Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VI - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [25] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
terna härmed i hufvudsaken öfverensstämmande; den vigtigaste.
skiljaktigheten företer det försök, som stundom blifvit gjordt
t. ex. i Tuäbingen, att sätta praktiska öfningar, särskildt be-
räknade på bildandet af undervisningsskiekligheten, i förening
med denna vetenskapliga: plantskola. Tankarna äro delade
beträffande ändamålsenligbeten af en sådan sammansmältning
af theori och praxis, och de särskilda omständigheter, som gjort
saken möjlig i Wirtemberg, förefinnas måhända på ganska få
andra ställen.” — Förf. gör häraf ingen direkt tillämpning på
våra förbållanden, men det ligger i sammanhanget af hela
hans framställning, att dessa icke. äro gynnsamma för en för-
ening af theori och praxis, och derföre böra äfven vi hafva,
icke pedagogiska, utan lärdt filologiska seminarier.
- Herr C. är en utmärkt dialektiker. Det veta alla, som
närmare känna honom. Detta bar han ock här ådagalagt. In-
gen må jäfva den formella riktigheten af den anförda: bevis–
ningen, enligt hvilken de klassiska studierna äro hufvudsaken
och alla andra ämnen bisaker, i följe hvaraf alla pedagoger
måste vara klassiskt bildade män, som både vid elementarlä-
roverket och universitetet företrädesvis viunlagt sig om de
klassiska språken och slutligen tillbragt ett par år vid nå-
got blifvande lärdt filologiskt seminarium. . Vore nu. premis-
serna lika sanna som slutledningen logiskt riktig, så vore mot
dessa slutsatser intet att invända. Likväl, om det låge inom
gränsorna af en kort anmälan, att i detalj granska de förutsatta
meningar, från hvilka herr OC. utgår, skulle det icke vara svårt
att åstadkomma en vederläggning. Men då detta skulle” for-
dra en utförlighet, motsvarande den ifrågavarande afhand-
NG
lingens, måste ref. inskränka sig till den förklaringens, att des-
sa såsom axiomer antagna meningar. äro just desamma; som
snart i trenne decennier varit. och äro, icke blott hos oss,
utan i bela den bildade verlden, omtvistade, och i synnerhet
under de sista åren i Tyskland blifvit på ett segrande sätt
bekämpade af män, -som i klassisk lärdom fullt uppväga klas-:
sicitetens försvarare, och på hvilka det af berr C. citerade la-
linska ordspråket, ”ignoti nulla eupido”, således icke har någon
tillämpning.
Exempelvis och för att visa riktigheten af nyssnämnda om-
döme, må här i största korthet några af förf:s tankar citeras:
”Sjelfva tankekraftens skärpande och själsförmögenheternas än-
damålsenliga utbildning ernås enligt. den erfarenhet, man öfver-
allt vunnit, der man på fullt allvar anställt försöket, endast
genom en förstärkning af den klassiska språkundervisningen i
förening med den mathematiska vid skola och gymnasium.” —
”Lär sig det uppvexande slägtet att rätt öfva, sina krafter på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
