Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - En blick på de rörelser i det gamla Rom, hvilka föranleddes så väl af andra åtgärder till förbättrande af det lägre folkets ställning, som isynnerhet af de åtskilliga åkerlagsförslagen, med särskildt afseende på bröderne Gracchus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
lanus förde mot sin fädernestads murar. - Efter krigets slut
uppträdde nu S. Cassius, föranledd af-sakernas ställning; med
ett formligt åkerlagsförslag; det första i romerska republikens
historia. Med" ledning af Livius anföre vi följande. - Med de
besegrade Hernikerne slöts det fredsfördrag, att detta folk till
Romarne skulle afstå två tredjedelar af sin åker. S: Gassius
ämnade: nu gifva den ena tredjedelen åt Latinerne och för-
dela den–andra-bland den fattiga romerska menigheten. Till
dennå sednare tredjedel ville han lägga ett stycke land, det han
påstod tillhöra staten, eburu det innehades af patrieier: Det
är klart, att ett sådant förslag skulle allarmera adeln; samt
förmå: den att uppbjuda all makt till motstånd. Man låtsade
sig trö och lät förstå, att Cassius hade planer på envälde: Ty
hvarföre eljest ville han utdela jord äfven åt Latinarne? Jat
man. ville draga samma slutsats af hans välvilja för Hernikerne;
hvilket stackars folk förunnades bibehålla — en tredjedel af
sin jord! — Genom slik tydning af Cassii förslag och derige-
nom, att Cassii embetsbroder slöt sig till adeln, Iyckaådes det
denne att, åtminstone till någon del, vinna folket, hvars af-
und mot Latinarne väcktes, äfvensom fruktan för den medbor-
gerliga frihetens förlast; så att, då Cassius framkom med ett
nytt: förslag, nämligen om återställandet af de penningar, folket
betalat för den under hungersnöden uppköpta säden, vägrade
folket att emottaga nådegåfvan, ”en handpenning för konunga-
makten.” — Detta enligt Livius, och synes ej innebära något
otrovärdigt och osannolikt. Emellertid tycker sig Niebuhr i
denna berättelse finna någonting efteråt fingeradt, som påmin-
ner om Cajus: Gracchus och hans bemödande att genom Latiner
och Italer genomdrifva sitt åkerlagsförslag. Niebubr antager, :
att åkerlagsförslagels mening ingen annan var än den, att å-
terställa hvad som var serviansk rätt: att förbehålla folket +)
dess andel af ager publicus, bestämma det öfriga till utdel-
ning bland. plebejerne, åter införa tionde för ager publicus
öch använda den till sold"). -— Kortims ft) tanka om såken
EE) Näml. den patric. beståndsdelen deraf. "9 Th. 2.8. 188;
23) Römische Geschichte von der Urzeit Italiens bis zum Unter-
gang des abendländischen Reichs täbersichtlich und mit steter Beziehung
auf die Quellen fär den Privat- und Lehrgebrauch dargestellt von Dr:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
