Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [29] Berggren, J. Judiska häfdatecknaren Flavii Josephi vittnesbörd om Christus, Christi Broder, Johannas Döparen och Essenerna eller de första Christna, til dess authenticitet granskadt och framställdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4418
nar, om man så får kalla dem, hafva varit ålminstone till.
sin - början "oberoende af det egentligen så kallade evangelii
predikan, vara ofullkomliga försök till utveckling af de frön
till evangelisk sedolära, som gamla obirentet. innehåller,
vara den utvecklade Judendomens pietism, ställd i söndrande
motsats emot fariseernas verkhelighet. Men lika litet som det
låter visa sig, att Philo tillhörde Essenerna eller Therapeuterna,
oaktadt han framställer dem, likväl jemte Greklands sju visa
och Indiens gymmnosofister, såsom den praktiska och theo-
retiska vishetens mönster, lika litet får man af Josephs ytt- -
randen sluta till hans egen Essenism. Men deremot hvad han
yttrar om dessa gifver honom rätt att utan bekännelse af egen
tro om Jesus yttra det han var en lärare för dem, som älska
Järmngem
"Vidare bör man ock märka, att då Jos. talar om Jesu
gerningar, så uttrycker ban sig derom med samma ord, som
hos evang. Lukas (3, 6) de Judar, hvilka voro ögonvittnen
till hans underverk: de hade ”sett sällsynt ting.” Och man
måste erkänna, att hans tvekan, huruvida Jesus borde kallas
en menniska, icke än större än deras, som dock korsfäste
bärlighetens Herre, och att denna tvekan hos ett barn af
doaga tid och af detta folk ej är förvånande. Lika litet för-
vånande är ock den sedliga slapphet, som kan häpna utan
att bilda sig en öfvertygelse:
Man bör ock märka, att Josephus eka säger, att Kristus
på tredje dagen uppstod ifrån de döda, utan att han visade
sig eller dqntes lefyande, ett NE som för sin fertydighet.
far vara med flit valdt.
Men att han förklarar rofelerna häfta sagt både detta
och annat underbart om Hristus är ett uttryck af Josephus,
som mer än allt annat skulle vittna mot att anse dessa rader
vara af honom skrifna, om icke dessa ord antingen kunde
vara talade efter de kristnas föreställningssätt, eller vara ett
omnämnande af hvad Judarne trodde om: Messias, och hvilket
han här anförer, utan att säga uppfyllelsen verkligen hafva
skett med den Jesus, om hvilken han här talar. Wi äro för
mycket vane alt höra sväfvande talesätt om profetiorna och
Jesu Kristi person, och hafva funnit sådana alltför ofta äf-
ven ifrån de äldsta tiderna, för att finna dem omöjliga hos
Josephus.
Månge hafva slutligen ansett de orden: ”denne var Kri-
stus”, tydligen ådagalägga antingen förfalskning eller Josepbhi
hemliga bötstendons. Men rimligare än att med Dr. B? (sid.
4107) antaga, alt Jos. dermed velat säga denna Jesus vara
én af Daniel namngifna och af de öfriga profeterna utlofvade
ER
SR
- Ft
VR
RA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
